{"id":698,"date":"2016-06-24T21:51:07","date_gmt":"2016-06-24T20:51:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/?p=698"},"modified":"2016-06-24T21:51:07","modified_gmt":"2016-06-24T20:51:07","slug":"upptack-den-enskilt-storsta-sak-som-manskligheten-kan-gora-att-uppna-fred-och-valstand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/integrerande-utbildning\/relationer-mellan-manniskor\/upptack-den-enskilt-storsta-sak-som-manskligheten-kan-gora-att-uppna-fred-och-valstand\/","title":{"rendered":"Uppt\u00e4ck den enskilt st\u00f6rsta sak som m\u00e4nskligheten kan g\u00f6ra f\u00f6r att uppn\u00e5 fred och v\u00e4lst\u00e5nd"},"content":{"rendered":"

En av de viktigaste fr\u00e5gorna f\u00f6r den m\u00e4nskliga existensen \u00e4r frihet. Var kommer v\u00e5ra \u00f6nskningar ifr\u00e5n, vilka krafter driver oss, hur definierar vi v\u00e5ra m\u00e5l, ambitioner? \u00c4r de verkligen v\u00e5ra egna eller f\u00e5r vi dem n\u00e5gonstans ifr\u00e5n?<\/span><\/i><\/p>\n

Vad alla b\u00f6r veta om vad som driver dem<\/b><\/h2>\n

Vi utvecklas genom en drivkraft som kommer inifr\u00e5n. I varje \u00f6gonblick, i varje steg, utvecklas ett nytt beg\u00e4r inom var och en av oss och vi f\u00f6ljer detta beg\u00e4r. Vi vill \u00e4ta, dricka, kanske titta p\u00e5 n\u00e5got intressant och sova, medan de flesta av oss m\u00e5ste arbeta f\u00f6r uppeh\u00e4llet.<\/span><\/p>\n

Vi utvecklas st\u00e4ndigt under p\u00e5verkan av krafter. Till exempel finns det en kraft som driver p\u00e5 bakifr\u00e5n, tvingande, som f\u00f6r att arbeta eller utf\u00f6ra vissa \u00e4renden. Ingenting g\u00e5r l\u00e4tt f\u00f6r oss, njutning kommer inte till oss och tillfredsst\u00e4ller oss som vi vill.<\/span><\/p>\n

Var kommer v\u00e5ra beg\u00e4r ifr\u00e5n? N\u00e5gra av dem kommer fr\u00e5n v\u00e5r egen fysiologi, fr\u00e5n v\u00e5r kropps behov av att f\u00f6rse sig med mat, vila och att fylla tomrummen med n\u00e5got intressant..<\/span><\/p>\n

Vi delar upp v\u00e5ra beg\u00e4r i mat, sex och familj \u2013 grundl\u00e4ggande saker utan vilka vi som medlemmar av djurriket inte skulle existera. Dessutom beh\u00f6ver vi saker som tillh\u00f6r m\u00e4nskligheten, s\u00e5som pengar, respekt, makt, kunskap, utbildning, religion och m\u00e5nga andra saker som vi utvecklar och som \u00e4r lika viktiga f\u00f6r oss som mat, sex och familj.<\/span><\/p>\n

Vi \u00e4r dock ofta villiga att offra en stor del av v\u00e5ra beg\u00e4r efter mat, sex och familj till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r mer utbildning, kultur och vetenskap. Det finns m\u00e4nniskor som \u00e4r villiga att g\u00f6ra stora uppoffringar f\u00f6r att f\u00e5 pengar, respekt eller makt.<\/span><\/p>\n

Beg\u00e4ren efter mat, sex, familj, pengar, respekt, makt och kunskap finns i oss alla i olika grad och var och en av oss f\u00f6rs\u00f6ker att f\u00f6rverkliga dem p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt. I vilken utstr\u00e4ckning man \u00e4r villig att driva vissa beg\u00e4r och hur man driver dem beror p\u00e5 ens milj\u00f6 och p\u00e5 ens utbildning.<\/span><\/p>\n

Om du inte nu l\u00e4r dig hur din valfrihet p\u00e5verkas, kommer du att hata dig sj\u00e4lv senare<\/b><\/h2>\n

Om vi placerar ett barn i en viss milj\u00f6, till exempel en som uppskattar vetenskap, medan barnet fortfarande \u00e4r \u201dett oskrivet blad\u201d, kommer han eller hon att l\u00e4ra sig fr\u00e5n omgivningen om betydelsen av vetenskap och hur respektabelt det \u00e4r att vara bra p\u00e5 det. \u00c4ven om varje person har ett visst beg\u00e4r efter vetenskap, kan milj\u00f6n uppmuntra just den aspekten. Det vill s\u00e4ga att milj\u00f6n kan \u00e4ndra balansen i en individs tendenser och utveckla vissa mer \u00e4n andra.<\/span><\/p>\n

Ett barns utveckling kommer via dess omgivning, och f\u00f6r\u00e4ldrarnas f\u00f6rm\u00e5ga att utveckla barnet best\u00e4mmer slutligen riktningen f\u00f6r hans eller hennes utveckling, uppmuntrar vissa tendenser mer \u00e4n andra och undertrycker \u00e4ven vissa beg\u00e4r. Medan vi v\u00e4xer blir s\u00e5ledes v\u00e5r fria vilja begr\u00e4nsad, designad av den milj\u00f6 i vilken vi f\u00f6ddes och v\u00e4xte upp i som barn.<\/span><\/p>\n

Som med fr\u00e5gan \u201dI vilken utstr\u00e4ckning har vi fri vilja?\u201d Vi har en liten m\u00e4ngd fri vilja, men n\u00e4r allt kommer till kritan kommer \u00e4ven det lilla vi har fr\u00e5n omgivningen. Vi \u00e4r p\u00e5verkade av trender eller v\u00e4nner som \u201dr\u00e5kar\u201d finnas omkring oss och som ingjuter alla typer av v\u00e4rderingar och preferenser i oss.<\/span><\/p>\n

\u00c4r du redo att l\u00e4ra dig hur tidigare generationer p\u00e5verkar den du \u00e4r i dag?<\/b><\/h2>\n

Barn fattar ny teknik mycket snabbare \u00e4n vi vuxna. Det \u00e4r som att de f\u00f6ds f\u00f6rberedda med saker klara f\u00f6r sig och egenskaper som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att uppfatta v\u00e4rlden och lyckas i det moderna livet. Det \u00e4r som om denna nya generation f\u00f6ds redo att titta p\u00e5 allt i enlighet med sin inre natur.<\/span><\/p>\n

Av allt ovanst\u00e5ende kan vi konstatera att vi inom oss har \u201dminnen\u201d, informationsgener som utvecklas fr\u00e5n generation till generation. Vi kallar dem \u201dinkarnationer\u201d. Detta \u00e4r inte mystik. Det \u00e4r snarare en beskrivning av ett tillst\u00e5nd d\u00e4r vi alla \u00e4r sammankopplade, som vi nu uppt\u00e4cker.<\/span><\/p>\n

Eftersom det finns fysiska kraftf\u00e4lt, s\u00e5som elektromagnetiska f\u00e4lt eller gravitationsf\u00e4lt, finns ocks\u00e5 ett allomfattande f\u00e4lt av tankar, ett beg\u00e4r som f\u00f6renar oss alla bortom tid och rum och vi befinner oss i det f\u00e4ltet. Det \u00e4r s\u00e5 vi till varandra f\u00f6rmedlar den information vi f\u00e5r fr\u00e5n generation till generation. V\u00e5ra kroppar, som befinner sig i det f\u00e4ltet, tar till sig informationen vilket g\u00f6r n\u00e4sta generation f\u00f6rberedd f\u00f6r livet p\u00e5 den nya niv\u00e5n, den nya eran.<\/span><\/p>\n

Hela v\u00e5r utveckling sker genom milj\u00f6n. Om det inte vore f\u00f6r milj\u00f6n skulle vi inte utvecklas, trots v\u00e5ra minnen fr\u00e5n tidigare liv.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att bli en komplett person m\u00e5ste du l\u00e4sa detta<\/b><\/h2>\n

Eftersom vi alla \u00e4r beroende av milj\u00f6n och hela ens framtid beror p\u00e5 den, \u00e4r detta det f\u00f6rsta vi b\u00f6r se i utbildning \u2013 milj\u00f6n som en faktor i ens utveckling. Vi b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r noga unders\u00f6ka och fundera \u00f6ver vart vi g\u00e5r, med vilka v\u00e4nner, i vilka kretsar vi \u00e4gnar v\u00e5r tid och till vem vi \u201dger upp oss sj\u00e4lva\u201d.<\/span><\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi l\u00e4ra m\u00e4nniskor om alla typer av kretsar, olika milj\u00f6er i ens omgivning och i vilken utstr\u00e4ckning man \u00e4r beroende av dem och hur man kan hantera sitt liv genom dem. De b\u00f6r inr\u00e4ttas och erbjuda s\u00e5dan variation att alla kommer att passa in i en eller annan milj\u00f6 i enlighet med individuella tendenser och karakt\u00e4r. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kommer var och en att kunna utvecklas p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt f\u00f6r att bli en komplett m\u00e4nniska..<\/span><\/p>\n

Om vi unders\u00f6ker \u00e4nnu djupare, kommer vi se att det finns interna f\u00f6rh\u00e5llanden inom oss, gener som vi f\u00f6ddes med och olika tendenser som f\u00f6rv\u00e4rvats under de f\u00f6rsta \u00e5ren av v\u00e5rt liv d\u00e5 vi \u00e4r n\u00e4ra v\u00e5ra m\u00f6drar och senare fr\u00e5n omgivningen. Detta g\u00f6r att vi m\u00e5ste ha f\u00f6rskolor, fritids f\u00f6r yngre barn och skolor och fritids f\u00f6r \u00e4ldre barn. Detta s\u00e4kerst\u00e4ller att varje barn har ett urval av klasser och sociala milj\u00f6er f\u00f6r att f\u00f6rverkliga hans eller hennes potential i alla avseenden.<\/span><\/p>\n

En person m\u00e5ste ocks\u00e5 ha en familj, uppfostra barn, veta hur man kan relatera till sin partner och sina v\u00e4nner p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och hur man hanterar sig sj\u00e4lv p\u00e5 arbetsplatsen och i samh\u00e4llet i stort. Vi m\u00e5ste ge m\u00e4nniskor exempel som kan visa dem hur man beter sig p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt med hj\u00e4lp av r\u00e4tt milj\u00f6.<\/span><\/p>\n

Tv\u00e5 faktorer leder och styr oss varje \u00f6gonblick i livet: v\u00e5ra naturliga anlag och den fr\u00e4msta faktorn \u2013 milj\u00f6n och dess effekter p\u00e5 de naturliga anlagen. Allt beror p\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning vi f\u00e5r l\u00e4ra oss att v\u00e4lja milj\u00f6er som leder till mer utvecklade tillst\u00e5nd, genom vilka vi kommer att f\u00f6rv\u00e4rva mer tillf\u00f6rsikt och v\u00e4lbefinnande och uppn\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga existens. Om vi p\u00e5verkar samh\u00e4llet positivt, \u00e5terspeglar den attityden slutligen p\u00e5 oss och skapar en gynnsam milj\u00f6 omkring oss. Det \u00e4r s\u00e5 vi st\u00e4ndigt utvecklas.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/b><\/p>\n

K\u00e4nner du till hur mycket din framtid beror p\u00e5 din sociala milj\u00f6?<\/h2>\n

Fr\u00e5gan om huruvida vi har n\u00e5gon fri vilja i v\u00e5ra handlingar \u00e4r en mycket viktig fr\u00e5ga. I sj\u00e4lva verket ser vi att vi egentligen inte har n\u00e5gon s\u00e5dan frihet. Hittills har vi utvecklats genom v\u00e5ra drifter \u2013 generna vi f\u00f6ddes med \u2013 och genom den yttre milj\u00f6n \u2013 f\u00f6r\u00e4ldrar, dagis, skola. Som vuxna v\u00e4ljer vi hur vi vill f\u00f6r\u00e4ndras, men f\u00f6rverkligandet av f\u00f6r\u00e4ndringen kommer alltid att ske genom milj\u00f6n, genom ett mer eller mindre selektivt val av att vara i den ena eller andra milj\u00f6n. S\u00e5 vi har fri vilja, men det aktualiseras endast via milj\u00f6n.<\/span><\/p>\n

Det finns en \u00e4nnu viktigare slutsats ang\u00e5ende den nya generationen eller den nya era vi befinner oss i. Vi \u00e4r t\u00e4tt f\u00f6rbundna och beroende av varandra runt om i v\u00e4rlden. S\u00e5ledes best\u00e4mmer m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden varandras framtid. Milj\u00f6n har blivit enhetlig.<\/span><\/p>\n

Och eftersom vi \u00e4r f\u00f6rbundna, beh\u00f6ver vi inte bara placera oss i det ena eller andra samh\u00e4llet, eller den ena eller andra kretsen. Vi m\u00e5ste snarare inr\u00e4tta en allm\u00e4n, global, integrerande utbildning f\u00f6r <\/span>alla<\/span><\/i>. Om vi alla \u00e4r sammanbundna, beh\u00f6ver vi utbildning och milj\u00f6 som faktorer f\u00f6r att p\u00e5verka samma v\u00e4rden i oss alla, s\u00e5 att vi kan f\u00f6rst\u00e5 varandra. Samtidigt som vi beh\u00f6ver uppr\u00e4tth\u00e5lla personlig frihet, \u00e4r vi i slut\u00e4nden s\u00e5 beroende av varandra att vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 och k\u00e4nna varandra, f\u00f6r att komma n\u00e4rmare varandra.<\/span><\/p>\n

Vi m\u00e5ste f\u00f6rst l\u00e4ra oss sj\u00e4lva och andra att till slut beror v\u00e5r framtid helt p\u00e5 v\u00e5ra milj\u00f6er.<\/span><\/p>\n

Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n

Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.<\/span><\/p>\n

Du hittar honom p\u00e5 <\/span>Google+<\/span><\/a>, <\/span>YouTube<\/span><\/a> och <\/span>Twitter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En av de viktigaste fr\u00e5gorna f\u00f6r den m\u00e4nskliga existensen \u00e4r frihet. Var kommer v\u00e5ra \u00f6nskningar ifr\u00e5n, vilka krafter driver oss, hur definierar vi v\u00e5ra m\u00e5l, ambitioner? \u00c4r de verkligen v\u00e5ra egna eller f\u00e5r vi dem n\u00e5gonstans ifr\u00e5n? Vad alla b\u00f6r…<\/span><\/p>\n

L\u00e4s mer ›<\/a><\/div>\n

<\/p>\n","protected":false},"author":48,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[19,10],"tags":[],"class_list":["post-698","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-relationer-mellan-manniskor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/48"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=698"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/698\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=698"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=698"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}