{"id":531,"date":"2014-09-17T11:20:53","date_gmt":"2014-09-17T11:20:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/?p=531"},"modified":"2015-04-15T06:04:43","modified_gmt":"2015-04-15T05:04:43","slug":"good-education","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/artiklar\/good-education\/","title":{"rendered":"Bra skola"},"content":{"rendered":"<p><b>\u201cUtbildning \u00e4r vad som \u00e5terst\u00e5r efter att man har gl\u00f6mt bort allt man l\u00e4rt sig i skolan\u201d. (Albert Einstein).<\/b><\/p>\n<p>Dagens skolor engagerar sig inte i verklig, v\u00e4sentlig uppbyggnad. Ist\u00e4llet ger skolor i dag barnen de verktyg som beh\u00f6vs f\u00f6r h\u00f6gskoleantagning, medan man tvingar dem att memorera kollossala m\u00e4ngder material. Den mycket beh\u00f6vliga och \u00f6nskade bildning som v\u00e5ra utbildningssystem en g\u00e5ng lovade \u00e4r n\u00e4stan helt obefintlig.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Bildningens natur kr\u00e4ver av oss att l\u00e4ra ett barn hur man blir sant m\u00e4nsklig, hur man klarar av livet, hur man lyckas och det viktigaste av allt, hur man blir lycklig. Den st\u00f6rsta nationella <a href=\"http:\/\/www.pearsoned.com\/pr_2008\/111308.htm\">studentunders\u00f6kningen<\/a> \u201cVad elever t\u00e4nker,\u201d publicerad i November 2008 av det amerikanska forskningsf\u00f6retaget Pearson och Quagila Institute, fastsl\u00e5r att endast en tredjedel av eleverna i USA tror att skolans lektioner hj\u00e4lper dem att f\u00f6rst\u00e5 det dagliga livet b\u00e4ttre.<\/p>\n<p>Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r barn inte relaterar s\u00e4rskilt bra till vad de l\u00e4r sig i skolan och g\u00e5r till skolan med en l\u00e4ngtan efter att skoldagen ska ta slut, snarare \u00e4n att ivrigt se fram emot n\u00e4sta \u00e4ventyr av l\u00e4rande. Som vanligt med barn \u00e4r de l\u00e5ngt mer utvecklade \u00e4n tidigare generationer. V\u00e5ra barn i dag lever och andas den globala v\u00e4rlden, medan vi f\u00f6rs\u00f6ker tvinga dem till den sinnesst\u00e4mning som r\u00e5dde i v\u00e5ra f\u00f6rflutna generationers separerade v\u00e4rld.<\/p>\n<p>Snarare \u00e4n att forts\u00e4tta med detta tv\u00e5ng att bevara sk\u00e4mda pedagogiska modeller, m\u00e5ste v\u00e5ra utbildningssystem \u00e4ndra kurs f\u00f6r att hj\u00e4lpa barn f\u00f6rv\u00e4rva de sociala f\u00e4rdigheter som beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00f6vervinna utanf\u00f6rskapet, misst\u00e4nksamheten och misstron som finns i \u00f6verfl\u00f6d i dagens samh\u00e4lle.<\/p>\n<p>Detta betyder inte att vi ska sluta ge barnen n\u00f6dv\u00e4ndig kunskap, utan det betyder att lektionerna m\u00e5ste bli en del av ett komplett program vars m\u00e5l \u00e4r att hj\u00e4lpa barnen f\u00f6rst\u00e5 hur man anv\u00e4nder kunskap till sin f\u00f6rdel n\u00e4r man l\u00e4mnar klassrummet.<\/p>\n<p>Till exempel: F\u00f6r att g\u00f6ra ett \u00e4mne som biologi mest till\u00e4mpligt f\u00f6r dagens integrerade v\u00e4rld, kan vi anv\u00e4nda det f\u00f6r att illustrera och f\u00f6rklara det \u00f6msesidiga beroendet mellan celler i en organism eller i n\u00e5got annat naturligt system, sedan l\u00e4nka dessa naturliga system till dagens m\u00e4nskliga samh\u00e4lle och j\u00e4mf\u00f6ra kunskapen fr\u00e5n naturen med samh\u00e4lleliga konstruktioner i v\u00e5r v\u00e4rld. Med ett \u00e4mne som historia kan vi visa hur det m\u00e4nskliga egot p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt f\u00f6r oss till stora framg\u00e5ngar och utvecklingen av sp\u00e4nnande teknik, men hur det samtidigt, genom m\u00e4nniskans missbruk av egot, \u00e4r orsaken till de krig och tragedier som har drabbat oss genom historien.<\/p>\n<p>Genom \u00e4mnet geografi kan vi diskutera globaliseringen och presentera de intrikata och expansiva banden mellan l\u00e4nderna. Genom att presentera \u00e4mnen som dessa p\u00e5 ett s\u00e4tt som tydligt visar v\u00e5r globaliserade v\u00e4rld, kommer barn l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 att vi alla \u00e4r helt beroende av varandra och att detta \u00f6msesidiga beroende \u00e4r ett positivt resultat av evolutionen som fl\u00f6dar direkt fr\u00e5n naturens lagar. N\u00e4r det g\u00e4ller det popul\u00e4ra \u00e4mnet idrott, kan vi anv\u00e4nda de begrepp som finns i lagspel f\u00f6r att ge barnen djupg\u00e5ende f\u00f6rst\u00e5else av f\u00f6rdelarna med samarbete och lagarbete, som ytterligare visar de roliga och positiva aspekterna av v\u00e5rt \u00f6msesidiga beroende.<\/p>\n<p>Vid sidan av dessa \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6resl\u00e5r jag att man till l\u00e4roplanen l\u00e4gger till flera timmar i veckan som kretsar kring det \u00e4mne som intresserar eleverna mest: <i>dem sj\u00e4lva<\/i>. Detta kommer att innefatta att besvara vanliga fr\u00e5gor som \u201cVarf\u00f6r m\u00e5ste jag g\u00e5 till skolan?\u201d Detta kommer att hj\u00e4lpa till med att f\u00f6rklara barnets k\u00e4nslom\u00e4ssiga struktur \u2014 k\u00e4llan till de beg\u00e4r och de impulser som uppst\u00e5r i dem. Vi m\u00e5ste l\u00e4ra dem hur man \u00f6vervinner egot som finns i alla och som separerar oss. Vi beh\u00f6ver \u00e4gna \u00e5tskillig tid \u00e5t att fokusera p\u00e5 barnen sj\u00e4lva.<\/p>\n<p>Det \u00e4r viktigt att hela denna process inkluderar rikligt med spel, lekar, videoklipp och alla typer av exempel. Dessutom m\u00e5ste den matcha den intellektuella niv\u00e5n och takten hos 2000-talets barn. Bortsett fr\u00e5n de vanliga \u00e4mnena b\u00f6r skolorna inkludera praktisk tr\u00e4ning i de \u00e4mnen som verkligen intresserar barnen: internet, musik, fotografering, film, skrivande, grafik etc.<\/p>\n<p><strong><strong>\u00a0<\/strong><\/strong><\/p>\n<p><b>En familj<\/b><\/p>\n<p>\u00c4nd\u00e5 finns det fortfarande n\u00e5got mycket mer grundl\u00e4ggande som beh\u00f6ver \u00e4ndras i dagens utbildningssystem. F\u00f6r n\u00e4rvarande uppmuntrar systemet eleverna att lyckas ensam och att t\u00e4vla mot varandra. Denna metod g\u00f6r att eleverna inte bara vill lyckas, utan oundvikligen g\u00f6r att de vill att deras kamrater ska misslyckas. Detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, rotat i dem sedan barndomen, \u00e4r direkt ansvarigt f\u00f6r (bland annat) den finansiella kris vi nu upplever och kommer att f\u00f6lja dem resten av deras liv.<\/p>\n<p>F\u00f6r att uppfostra en generation med en form av beteende som matchar de integrerande systemen i naturen, m\u00e5ste klassrummet f\u00f6rvandlas till ett minisamh\u00e4lle, d\u00e4r varje elev k\u00e4nner och f\u00f6rst\u00e5r vad man vinner p\u00e5 att bidra till hela samh\u00e4llets framg\u00e5ng (det vill s\u00e4ga klassens framg\u00e5ng). En klass kommer att ges kollektiva betyg och \u00f6vningar och var och en av eleverna kommer att till\u00e5tas att bidra till betyget inom det omr\u00e5de som b\u00e4st passar studentens naturliga f\u00e4rdigheter och spirande personliga uttryck. S\u00e5ledes kommer eleverna att uppt\u00e4cka och k\u00e4nna att de har en s\u00e4rskild roll och uppgift i den \u00f6vergripande framg\u00e5ngen. Klassen kommer att bli en liten familj d\u00e4r alla k\u00e4nner sig naturligt sammanl\u00e4nkade och beroende av varandra.<\/p>\n<p>Utbildarens visdom ligger i f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rvandla klassen till ett samh\u00e4lle av barn som st\u00e4ndigt p\u00e5verkar var och en av dess medlemmar positivt, medan utbildaren som v\u00e4gledare f\u00f6rblir \u201ci bakgrunden\u201d. En s\u00e5dan inst\u00e4llning till utbildning g\u00f6r utbildaren l\u00e5ngt mer betydelsefull i barnens \u00f6gon, inte genom kontroll och dominans, utan p\u00e5 grund av den visdom och livskunskap som han eller hon ger dem, vilket g\u00f6r att barnen f\u00e5r en riktigt bra uppfostran.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201cUtbildning \u00e4r vad som \u00e5terst\u00e5r efter att man har gl\u00f6mt bort allt man l\u00e4rt sig i skolan\u201d. (Albert Einstein). Dagens skolor engagerar sig inte i verklig, v\u00e4sentlig uppbyggnad. Ist\u00e4llet ger skolor i dag barnen de verktyg som beh\u00f6vs f\u00f6r h\u00f6gskoleantagning,<span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span><\/p>\n<div class=\"read-more\"><a href=\"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/artiklar\/good-education\/\">L\u00e4s mer &#8250;<\/a><\/div>\n<p><!-- end of .read-more --><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-531","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/531","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=531"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/531\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":621,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/531\/revisions\/621"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=531"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=531"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=531"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}