{"id":487,"date":"2014-06-03T03:16:47","date_gmt":"2014-06-03T03:16:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/?p=487"},"modified":"2015-05-20T20:44:06","modified_gmt":"2015-05-20T19:44:06","slug":"future-childrens-education-arrived","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/artiklar\/future-childrens-education-arrived\/","title":{"rendered":"Framtiden f\u00f6r barns utbildning \u00e4r h\u00e4r"},"content":{"rendered":"<p><i>\u201dAtt reparera v\u00e4rlden betyder att reparera utbildningen\u201d.<\/i><\/p>\n<p><i>Janusz Korczak, utbildare<\/i><\/p>\n<h2><b>Hur barn lyckas b\u00e4st tillsammans<\/b><\/h2>\n<p>Vi har utvecklats till en globalt samordnad och \u00f6msesidigt beroende v\u00e4rld, d\u00e4r v\u00e5ra tidigare metoder och verktyg, baserade p\u00e5 en fragmenterad, isolerad, h\u00e4nsynsl\u00f6st konkurrerande v\u00e4rldsbild, har blivit f\u00f6r\u00e5ldrade och till och med skadliga.<\/p>\n<p>I ett s\u00e5dant radikalt nytt system beror v\u00e5r framtid p\u00e5 hur vi utbildar v\u00e5ra barn, inte oss sj\u00e4lva. Av denna anledning \u00e4r det l\u00e4mpligt att inf\u00f6ra n\u00e5gra av de grundl\u00e4ggande principerna f\u00f6r barns utbildning i den nya v\u00e4rlden.<\/p>\n<p>F\u00f6rst och fr\u00e4mst har vi skolan. Syftet med skolan i den nya v\u00e4rlden \u00e4r inte bara att insk\u00e4rpa kunskap s\u00e5 att barnetkommer att klara ett test. Snarare ska skolan fostra barn till att bli en m\u00e4nniska, eller \u00e4nnu b\u00e4ttre, human. \u00a0Barn b\u00f6r utbildas om vilken typ av v\u00e4rld de kommer att leva i n\u00e4r de blir vuxna. De beh\u00f6ver f\u00e5 verktyg f\u00f6r att vara de sammanl\u00e4nkade och kommunikativa personer som vi str\u00e4var efter att l\u00e4ra vuxna att vara, kunna konstruera genuina och varaktiga relationer med \u00f6msesidigt ansvar.<\/p>\n<p>Detta kommer att \u00e5stadkommas genom att inr\u00e4tta en prosocial milj\u00f6 i skolan och \u2013 mycket viktigt \u2013 en milj\u00f6 som \u00e4r positiv till skolan hemma. I st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4ra sig att vara b\u00e4st i sin klass, m\u00e5ste barn l\u00e4ra sig att bygga ett samh\u00e4lle d\u00e4r alla barn \u00e4r sammanl\u00e4nkade med varandra, d\u00e4r atmosf\u00e4ren \u00e4r en av v\u00e4nskap och j\u00e4mlikhet. De kan b\u00f6rja exempelvis med att sitta i cirklar i st\u00e4llet f\u00f6r i rader med separata skrivbord. De kan utbildas genom lekar som visar hur mycket kraft och k\u00e4nsla av tillh\u00f6righet denna form av studier erbjuder.<\/p>\n<p>Konceptet f\u00f6r social inl\u00e4rning snarare \u00e4n individuellt l\u00e4rande, \u00e4r inte ett teoretiskt grepp. Det har pr\u00f6vats m\u00e5nga g\u00e5nger med upprepad framg\u00e5ng, till den grad att man m\u00e5ste undra hur vi kan ha varit omedvetna om dess uppenbara f\u00f6rdelar s\u00e5 l\u00e4nge.<\/p>\n<p>I en ess\u00e4 som heter <i>An Educational Psychology Success Story: Teorin om socialt \u00f6msesidigt beroende och kooperativt l\u00e4rande<\/i>\u201d presenterar professorerna vid University of Minnesota, David W. Johnson och Roger T. Johnson, \u00f6vertygande argument f\u00f6r teorin om \u201dsocialt samspel\u201d.<\/p>\n<p>Johnson och Johnson j\u00e4mf\u00f6rde effekten av kooperativt l\u00e4rande med det vanligtvis anv\u00e4nda individuella, konkurrensm\u00e4ssiga l\u00e4randet. Resultaten var entydiga. N\u00e4r det g\u00e4ller individuell ansvarsskyldighet och personligt ansvar drog de slutsatsen;<\/p>\n<p>\u201dDet positiva \u00f6msesidiga beroende som binder samman gruppmedlemmar antas leda till ansvarsk\u00e4nslor f\u00f6r (a) att slutf\u00f6ra sin del av arbetet och (b) underl\u00e4tta arbetet f\u00f6r andra gruppmedlemmar. Dessutom, n\u00e4r en persons prestation p\u00e5verkar resultatet f\u00f6r medarbetare, k\u00e4nner sig personen ansvarig f\u00f6r medarbetarnas v\u00e4lbefinnande likv\u00e4l som f\u00f6r sitt eget. Att misslyckas sj\u00e4lv \u00e4r d\u00e5ligt, men att f\u00e5 andra att misslyckas samtidigt \u00e4r v\u00e4rre\u201d.<\/p>\n<p>Med andra ord, positivt \u00f6msesidigt beroende g\u00f6r individualister till omt\u00e4nksamma och samarbetande m\u00e4nniskor, raka motsatsen till den nuvarande trenden d\u00e4r \u00f6verdriven individualism n\u00e5r niv\u00e5n f\u00f6r narcissism.<\/p>\n<h2><b>Ett nytt revolutionerande s\u00e4tt f\u00f6r l\u00e4rare att interagera med studenter<\/b><\/h2>\n<p>I kollaborativt l\u00e4rande \u00e4r l\u00e4rarens roll inte att diktera materialet, utan framf\u00f6r allt att v\u00e4gleda barnen. De ska uppfatta l\u00e4raren som en vuxen v\u00e4n, likv\u00e4l som en kunnig person. L\u00e4rare och studenter ska sitta tillsammans i en cirkel, i samma h\u00f6jd och diskutera som j\u00e4mlikar. H\u00e4r ers\u00e4tts \u00f6verl\u00e4gsenhet och kontroll med subtil v\u00e4gledning f\u00f6r att hj\u00e4lpa barn att uppt\u00e4cka saker p\u00e5 egen hand, genom \u00f6verl\u00e4ggning eller genom sina gruppinsatser.<\/p>\n<p>Barnen l\u00e4r sig att \u00f6verv\u00e4ga, dela \u00e5sikter och att argumentera, samtidigt som man respekterar varandra f\u00f6r sina personliga meriter och unikhet. Detta g\u00f6r att var och en av dem kan uttrycka sina tankar fritt och uppt\u00e4cka varje elevs speciella egenskaper. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet kommer barnen att expandera sin v\u00e4rldsbild och ta emot nya id\u00e9er och perspektiv.<\/p>\n<p>Genom att upprepa denna typ av l\u00e4rande, l\u00e4r sig barn att uppskatta samh\u00f6righeten mellan varandra som sin viktigaste tillg\u00e5ng, eftersom detta \u00e4r vad som ger dem all den kunskap och kraft de besitter. De b\u00f6rjar uppskatta att endast lyckas tillsammans med andra och att varje persons v\u00e4rde m\u00e4ts, inte genom individuell spetskompetens, utan genom bidragandet med sin spetskompetens f\u00f6r gruppens framg\u00e5ng.<\/p>\n<p>Studiegrupperna kommer att vara relativt sm\u00e5 och varje grupp kommer att f\u00e5 s\u00e4llskap av en eller tv\u00e5 barn som \u00e4r tv\u00e5 till tre \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n dem. De \u00e4ldre barnen kommer att fungera som instrukt\u00f6rer. P\u00e5 grund av barns naturliga ben\u00e4genhet att kopiera \u00e4ldre barn, kommer de faktiskt att vara de b\u00e4sta l\u00e4rarna eftersom eleverna naturligt kommer att f\u00f6rs\u00f6ka efterlikna dem. De \u00e4ldre barnen som undervisar har ocks\u00e5 mycket att vinna \u2013 en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r materialet, en djupare f\u00f6rst\u00e5else av sig sj\u00e4lva och en m\u00f6jlighet att bidra till samh\u00e4llet och vinna dess gillande.<\/p>\n<p>Disciplinering av barn kommer att behandlas mycket annorlunda \u00e4n i dagens skolor. N\u00e4r det uppst\u00e5r fall av d\u00e5ligt uppf\u00f6rande, kommer barnen sj\u00e4lva tillsammans med de vuxna och professionella, att best\u00e4mma hur man ska hantera situationen. Barn m\u00e5ste l\u00e4ra sig konstruktivt kritiskt t\u00e4nkande, och i analys av situationer med sm\u00e5 kriser finns stora m\u00f6jligheter att l\u00e4ra s\u00e5dant t\u00e4nkande. Om ett barn missk\u00f6ter sig, kommer klassen att samlas och diskutera vad som b\u00f6r g\u00f6ras och hur man kan f\u00f6rhindra att det upprepas.<\/p>\n<p>Diskussionen skulle inte vara en teoretisk process. Snarare kommer barn (inte de som diskuteras) att simulera situationen och rapportera till klassen hur de k\u00e4nde sig, vad som drev dem att bete sig som de gjorde och s\u00e5 vidare. De kommer sedan att f\u00f6ra en gruppdiskussion d\u00e4r alla barnen deltar, s\u00e5 att n\u00e4r ett beslut fattas har alla barn faktiskt \u201dupplevt\u201d att vara alla parter i h\u00e4ndelsen. De kan s\u00e5ledes fatta beslut p\u00e5 ett mycket mer precist, men \u00e4nd\u00e5 medk\u00e4nnande och f\u00f6rst\u00e5ende s\u00e4tt.<\/p>\n<p>S\u00e5dana diskussioner l\u00e4r barnen att t\u00e4nka p\u00e5 fr\u00e5gor ur olika synvinklar och veta att det \u00e4r okej och \u00e4ven naturligt att ha m\u00e5nga synpunkter om samma fr\u00e5ga. Dessutom, genom upprepad simulering och granskning av id\u00e9er ur olika synvinklar, kommer barnen att l\u00e4ra sig att f\u00f6rv\u00e4nta sig att \u00e4ndra sin uppfattning, \u00e5ngra sig, erk\u00e4nna misstag och r\u00e4ttf\u00e4rdiga sina v\u00e4nners synpunkter snarare \u00e4n sina egna.<\/p>\n<h2><b>Hur praktiska erfarenheter berikar barns utveckling<\/b><\/h2>\n<p>Minst en g\u00e5ng i veckan kommer barnen att \u00e5ka p\u00e5 utflykter och turer f\u00f6r att hj\u00e4lpa dem att l\u00e4ra k\u00e4nna den v\u00e4rld de lever i, p\u00e5 \u201dn\u00e4ra h\u00e5ll\u201d. Rekommenderade utflykter skulle omfatta platser de vanligtvis inte f\u00e5r se och l\u00e4ra om, s\u00e5som banker, polisens h\u00f6gkvarter, museum av alla slag, fabriker och domstolar.<\/p>\n<p>Varje s\u00e5dan utflykt kommer att f\u00f6reg\u00e5s av information om den plats de kommer att bes\u00f6ka, vad de kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att hitta, vad de redan vet om denna plats, dess roll i deras liv och hur v\u00e4l den utf\u00f6r sin roll, hur det gynnar samh\u00e4llet, vilka som jobbar d\u00e4r och vilken typ av utbildning och skolg\u00e5ng man beh\u00f6ver f\u00f6r att arbeta d\u00e4r. Efter bes\u00f6ket kommer barnen att diskutera och dela med sig av sina erfarenheter och l\u00e4rdomar fr\u00e5n utflykten, eftersom man berikar varandra med sina insikter.<\/p>\n<p>De kommer att l\u00e4ra sig att v\u00e4rlden \u00e4r integrerad och sammanl\u00e4nkad via praktiska erfarenheter, genom att helt enkelt visa olika platser, deras funktioner i v\u00e5ra liv och deras kopplingar till andra platser som p\u00e5verkar deras liv. Denna information \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r ett barns f\u00f6rtroende och f\u00f6rberedelse f\u00f6r livet utanf\u00f6r skolan.<\/p>\n<p>Ett annat viktigt st\u00f6d i l\u00e4randet \u00e4r videokameran. Det rekommenderas att alla lektioner \u2013 \u00a0som inte \u00e4r \u201dlektioner\u201d, utan diskussioner och grupparbeten \u2013 \u00a0dokumenteras p\u00e5 video. Barn v\u00e4njer sig snabbt vid n\u00e4rvaron av kameran och kommer att bete sig naturligt. Detta ger dem m\u00f6jlighet att se sig sj\u00e4lva fr\u00e5n sidan genom att spela upp h\u00e4ndelser som kr\u00e4ver s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet. Om man tittar p\u00e5 en video av en situation, kan de mer tydligt analysera hur de fungerade som grupp, hur de hanterade st\u00f6rningar och hur de relaterade till varandra. F\u00f6ljaktligen kan de bed\u00f6ma sig sj\u00e4lva och sina relationer med andra och se var de \u00e4r framg\u00e5ngsrika och vad de beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttra.<\/p>\n<p>Med en s\u00e5dan revolutionerande ny studiemetod kommer n\u00e4sta generation inte bara att f\u00e5 kunskap om den globala verklighet de lever i, de n\u00e5r den, blir en del av den, blir partners med den.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n<p>Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi &amp; kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik. Du hittar honom p\u00e5 <a href=\"https:\/\/plus.google.com\/u\/0\/100757561491540154880\/posts?rel=author\">Google+<\/a>, <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/user\/MichaelLaitman\">YouTube<\/a> and <a href=\"https:\/\/twitter.com\/laitman\">Twitter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dAtt reparera v\u00e4rlden betyder att reparera utbildningen\u201d. Janusz Korczak, utbildare Hur barn lyckas b\u00e4st tillsammans Vi har utvecklats till en globalt samordnad och \u00f6msesidigt beroende v\u00e4rld, d\u00e4r v\u00e5ra tidigare metoder och verktyg, baserade p\u00e5 en fragmenterad, isolerad, h\u00e4nsynsl\u00f6st konkurrerande v\u00e4rldsbild,<span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span><\/p>\n<div class=\"read-more\"><a href=\"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/artiklar\/future-childrens-education-arrived\/\">L\u00e4s mer &#8250;<\/a><\/div>\n<p><!-- end of .read-more --><\/p>\n","protected":false},"author":35,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[147,157,156,148,155,158,159,160,161,152,154,150,162,149,151,146,153],"class_list":["post-487","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","tag-barnuppfostran","tag-beteende-i-barnuppfostran","tag-beteende-i-utbildning-av-barn","tag-david-w-johnson","tag-disciplinering-i-skolan","tag-exkursioner-i-skolan","tag-exkursioner-i-utbildning-av-barn","tag-feedback-i-skolan","tag-feedback-i-utbildning-av-barn","tag-inlarning-genom-samarbete-vs-inlarning-genom-tavlande","tag-konstruktivt-kritiskt-tankande-i-utbildning-av-barn","tag-kooperativt-larande","tag-ny-utbildningsform-for-barn","tag-roger-t-johnson","tag-samarbete-vs-tavlan","tag-utbildning-av-barn","tag-utbildning-genom-samarbete-vs-utbildning-genom-tavlande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/487","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/35"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=487"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/487\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":653,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/487\/revisions\/653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=487"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=487"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=487"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}