De allt djupare och ol\u00f6sliga globala kriserna \u2013 med deras olika yttringar av social ilska och \u00e5ngest, visar p\u00e5 ett br\u00e5dskande behov av att \u00e4ndra r\u00e5dande sociala v\u00e4rden \u2013 vilka \u00e4r sj\u00e4lvcentrering, egoism och h\u00e4nsynsl\u00f6s konkurrens \u2013 till nya som \u00e4r positiva, det vill s\u00e4ga sociala v\u00e4rderingar som fr\u00e4mjar positiva kontakter och \u00f6msesidigt ansvar.<\/p>\n
Det snabbaste och mest uppenbara s\u00e4ttet att uppn\u00e5 en s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r genom de viktigaste komponenterna som formar v\u00e5ra tankem\u00f6nster i dag: media och internet. Med tanke p\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning vi p\u00e5verkas av media, kan vi \u00e4ven g\u00f6ra g\u00e4llande att v\u00e5rt medieinneh\u00e5ll m\u00e5ste<\/i> f\u00f6r\u00e4ndras om vi ska lyckas f\u00f6r\u00e4ndra och uppr\u00e4tth\u00e5lla ett nytt socialt t\u00e4nkande. Till exempel, om media konsekvent skulle fr\u00e4mja att uppfattningen att ge, dela och samarbeta \u00e4r bra, s\u00e5 skulle vi ocks\u00e5 tro p\u00e5 det \u2013 och gladeligen f\u00f6lja efter.<\/p>\n
I dagens verklighet blir v\u00e5ra egon fullmatade, sj\u00e4lvber\u00e4ttigande bel\u00f6nas och manipulativa m\u00e4nniskor ses ofta som \u201dambiti\u00f6sa\u201d. Dessa tendenser i v\u00e5r vardag m\u00e5ste motverkas \u2013 inte uppmuntras \u2013 med dagliga mediaexempel p\u00e5 motsatta prosociala tendenser \u2013 s\u00e5 som v\u00f6rdnad, h\u00e4nsyn till andra och \u00f6msesidig integration.<\/p>\n
Med tanke p\u00e5 nuvarande inneh\u00e5ll i v\u00e5ra medier, \u00e4r det inte konstigt att de som inte \u00e4r sj\u00e4lviska och elaka i skolan tenderar att betecknas som \u201dt\u00f6ntar\u201d eller \u201dsvaga\u201d. Det \u00e4r heller inte f\u00f6rv\u00e5nande att med en s\u00e5dan tillstr\u00f6mning av socialt negativa budskap, \u00e4r nu poliser placerade i varje grundskola i Texas. Och detta \u00e4r inte f\u00f6r att h\u00e5lla farliga vuxna borta, utan snarare f\u00f6r att h\u00e5lla farliga barn borta \u2013 n\u00e5gra barn arresterades vid en s\u00e5 l\u00e5g \u00e5lder som 6 \u00e5r \u2013 och inte bara ett eller tv\u00e5, utan 300 000 bara under 2010!<\/p>\n
TV-underh\u00e5llning beh\u00f6ver inte vara v\u00e5ldsam, inte heller beh\u00f6ver den fr\u00e4mja sj\u00e4lvber\u00e4ttigande. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att framst\u00e4lla underh\u00e5llande och h\u00f6gkvalitativa TV-program som inneh\u00e5ller prosociala meddelanden. Till exempel skulle unders\u00f6kande journalistik \u00e5 ena sidan kunna avsl\u00f6ja korruption och \u00e5 andra sidan visa hur beroende vi alla \u00e4r av varandra och att vi bara kan lyckas tillsammans. Media skulle kunna ge oss exempel p\u00e5 samh\u00e4llen och initiativ d\u00e4r s\u00e5dana koncept genomf\u00f6rs, till exempel: staden Marinaleda (i Spanien) d\u00e4r de arbetsl\u00f6sa anlitas f\u00f6r att bygga bol\u00e5nefria bost\u00e4der inom ramen f\u00f6r ett kommunalt bostadsprogram \u2013 ett dj\u00e4rvt initiativ i en region med en arbetsl\u00f6shet p\u00e5 21% (se artikel i New York Times<\/i>, \u201dA Job and No Mortgage for All in a Spanish Town.\u201d)<\/p>\n
Media kan ocks\u00e5 diskutera i vilken utstr\u00e4ckning s\u00e5dana insatser \u00e4r framg\u00e5ngsrika, i vilken utstr\u00e4ckning och hur s\u00e5dana insatser f\u00f6rb\u00e4ttrar v\u00e5ra liv, liksom till\u00e4mpligheten av s\u00e5dana initiativ i olika delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n
Summan av det hela \u00e4r att den offentliga debatten m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras. Och medan det offentliga samtalet f\u00f6r\u00e4ndras kommer alla att anta de nya vyerna, vilket g\u00f6r att media m\u00e5ste f\u00f6lja efter \u2013 genom att \u00e4ndra inneh\u00e5llet i i sin lineup med den nya offentliga dialogen. Dock m\u00e5ste denna f\u00f6r\u00e4ndring b\u00f6rja med en medveten anstr\u00e4ngning hos oss alla \u2013 och det snart, d\u00e5 den nuvarande trenden i v\u00e5ra medier blir allt mer antisocial.<\/p>\n
Sociala medier som Facebook och YouTube till\u00e5ter vem som helst med lite driv och fyndighet att fr\u00e4mja vilken id\u00e9 de \u00e4n vill \u2013 bra eller d\u00e5lig \u2013 och skapa tillr\u00e4ckligt v\u00e4sen f\u00f6r att samla en kritisk massa f\u00f6r social f\u00f6r\u00e4ndring. Som s\u00e5 ofta beh\u00f6vs det bara en liten, men best\u00e4md, minoritet f\u00f6r att f\u00e5 till en snabb, stor och avg\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ndring. S\u00e5 vi ser att bara en liten, best\u00e4md minoritet beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00e5stadkomma den positiva, prosociala f\u00f6r\u00e4ndringen till \u00f6msesidigt ansvar.<\/p>\n
Vid sidan av de olika medierna finns ocks\u00e5 gamla hederliga diskussioner och rekommendationer. Id\u00e9er som sprids b\u00e4st genom att helt enkelt prata om dem \u2013 vare sig det \u00e4r hemma, p\u00e5 jobbet, med v\u00e4nner, onlineforum eller p\u00e5 sociala n\u00e4tverk. Om du helt enkelt delar vad du tror \u00e4r b\u00e4sta s\u00e4ttet till ett b\u00e4ttre liv, kommer det att f\u00e5 folk att t\u00e4nka.<\/p>\n
I september 2009 publicerade New York Times<\/i> en artikel skriven av Clive Thompson med titeln, \u201dAre Your Friends Making You Fat?\u201d (G\u00f6r dina v\u00e4nner dig fet?) I artikeln beskrev Thompson ett bes\u00f6k hos en 76-\u00e5rig kvinna som bor i Framingham, Massachusetts, som h\u00f6ll mycket bra koll p\u00e5 sina tidigare klasskamrater, hon m\u00f6tte ett halvdussin av dem regelbundet i \u00f6ver 60 \u00e5r och organiserade en \u00e5terf\u00f6rening med resten av dem vart femte \u00e5r. Vad som gjorde denna historia s\u00e5 fascinerande var att alla utom en av klasskamraternas v\u00e4nner f\u00f6rblev i god form under sitt \u00e5ldrande, \u00e4ven om de flesta av de \u00f6vriga i samh\u00e4llet \u201ddukade under av fetma\u201d. Dessutom var det s\u00e5 att den enda v\u00e4n som gav efter f\u00f6r fetman var den enda som inte fanns kvar i n\u00e4ra, regelbunden kontakt med sina klasskamrater.<\/p>\n
N\u00e5gra \u00e5r senare anv\u00e4nde tv\u00e5 professorer \u2013 Nicholas Christakis och James Fowler \u2013 informationen som samlats in (tillsammans med den fr\u00e5n flera tusen grannar) och kom till nya och h\u00e4pnadsv\u00e4ckande uppt\u00e4ckter om hur vi p\u00e5verkar varandra p\u00e5 alla niv\u00e5er \u2013 fysiska, k\u00e4nslom\u00e4ssiga och mentala \u2013 och hur id\u00e9er kan vara lika smittsamma som virus.<\/p>\n
I sin ber\u00f6mda bok Connected: The Surprising Power of Our Social Networks and How They Shape Our Lives \u2013 How Your Friends\u2019 Friends\u2019 Friends Affect Everything You Feel, Think, and Do<\/i> konstaterade Christakis och Fowler att det fanns ett n\u00e4tverk av relationer bland de mer \u00e4n 5 000 deltagarna. De uppt\u00e4ckte att i detta n\u00e4tverk p\u00e5verkade alla varandra och denna p\u00e5verkan str\u00e4ckte sig till fysiskt v\u00e4lbefinnande likv\u00e4l som till sociala fr\u00e5gor.<\/p>\n
Som en del av artikeln (\u201dG\u00f6r dina v\u00e4nner dig fet?\u201d), skrev Thompson:<\/p>\n
\u201dChristakis och Fowler s\u00e4ger att de genom att analysera data fr\u00e5n Framingham f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hittade en solid grund f\u00f6r en potentiellt kraftfull teori i epidemologi: att goda beteenden \u2013 som att sluta r\u00f6ka, h\u00e5lla sig smal eller vara lycklig \u2013 f\u00f6rs fr\u00e5n v\u00e4n till v\u00e4n som om de vore smittsamma virus. Deltagarna i Framingham, som informationen antyder, p\u00e5verkade varandras h\u00e4lsa bara genom att umg\u00e5s. Och detsamma g\u00e4llde f\u00f6r d\u00e5liga beteenden \u2013 kluster av v\u00e4nner verkade \u201dsmitta\u201d varandra med fetma, depression och r\u00f6kning. Att h\u00e5lla sig v\u00e4lm\u00e5ende \u00e4r inte bara en fr\u00e5ga om dina gener och din diet, verkar det som. God h\u00e4lsa \u00e4r ocks\u00e5 delvis en produkt av n\u00e4rhet till andra h\u00e4lsosamma m\u00e4nniskor\u201d.<\/p>\n
\u00c4nnu mer \u00f6verraskande \u00e4r Thompsons ytterligare bevis f\u00f6r social smitta genom att notera Christakis och Fowlers uppt\u00e4ckt, att \u201d\u00f6vervikt verkade hoppa fr\u00e5n v\u00e4n till v\u00e4n \u00e4ven \u00f6ver stora avst\u00e5nd\u201d, att m\u00e4nniskor kan p\u00e5verka varandra \u00e4ven om de inte k\u00e4nner varandra! Dessutom noterade Thompson att de funnit bevis f\u00f6r att dessa effekter f\u00f6rekommer s\u00e5 mycket som tre led fr\u00e5n varandra, det vill s\u00e4ga, social smitta fr\u00e5n en v\u00e4n till en v\u00e4n till en v\u00e4n.<\/p>\n
Men det \u00e4r mer med social smitta \u00e4n att titta p\u00e5 ens vikt eller n\u00e5got annat h\u00e4lsotillst\u00e5nd. I en TV-s\u00e4nd f\u00f6rel\u00e4sning f\u00f6rklarade professor Christakis att v\u00e5ra sociala liv \u2013 och som vi ser h\u00e4r ovan \u00e4ven en stor del av v\u00e5rt fysiska liv \u2013 beror p\u00e5 kvaliteten och styrkan i v\u00e5ra sociala n\u00e4tverk, likav\u00e4l som vad som flyter genom \u00e5drorna i det n\u00e4tverket. Med hans ord:<\/p>\n
\u201dVi bildar sociala n\u00e4tverk eftersom f\u00f6rdelarna med ett sammanl\u00e4nkat liv uppv\u00e4ger kostnaderna. Om jag alltid var v\u00e5ldsam mot dig\u2026 eller gjorde dig ledsen\u2026 skulle du klippa banden till mig och n\u00e4tverket skulle uppl\u00f6sas. S\u00e5 spridning av goda och v\u00e4rdefulla saker kr\u00e4vs f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla och ge n\u00e4ring till sociala n\u00e4tverk. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r sociala n\u00e4tverk n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att sprida goda och v\u00e4rdefulla saker som k\u00e4rlek, v\u00e4nlighet, lycka, altruism och id\u00e9er\u2026 Jag tror att sociala n\u00e4tverk i grunden \u00e4r relaterade till godhet och det jag tror att v\u00e4rlden beh\u00f6ver nu \u00e4r mer samh\u00f6righet\u201d.<\/p>\n
I korthet, hemligheten med ett fantastiskt samh\u00e4lle ligger i \u00f6msesidigt ansvar. Och det b\u00e4sta s\u00e4ttet f\u00f6r att uppn\u00e5 detta \u00e4r genom st\u00f6djande medier och st\u00f6djande v\u00e4nner.<\/p>\n
Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n
Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.<\/p>\n
Du hittar honom p\u00e5 Google+<\/a>, YouTube<\/a> and Twitter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det akuta behovet av social reform De allt djupare och ol\u00f6sliga globala kriserna \u2013 med deras olika yttringar av social ilska och \u00e5ngest, visar p\u00e5 ett br\u00e5dskande behov av att \u00e4ndra r\u00e5dande sociala v\u00e4rden \u2013 vilka \u00e4r sj\u00e4lvcentrering, egoism och…<\/span><\/p>\n