{"id":478,"date":"2014-05-27T00:05:42","date_gmt":"2014-05-27T00:05:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/?p=478"},"modified":"2015-06-30T12:23:48","modified_gmt":"2015-06-30T11:23:48","slug":"aware-captive-social-environment","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/artiklar\/aware-captive-social-environment\/","title":{"rendered":"\u00c4r du medveten om vilken f\u00e5nge du \u00e4r till din sociala milj\u00f6?"},"content":{"rendered":"

\u201d2000-talets stora projekt har bara b\u00f6rjat \u2013 att f\u00f6rst\u00e5 hur hela m\u00e4nskligheten kommer att vara st\u00f6rre \u00e4n summan av dess delar. Som ett uppvaknande barn \u00e4r den m\u00e4nskliga superorganismen p\u00e5 v\u00e4g att bli sj\u00e4lvmedveten och detta kommer verkligen att hj\u00e4lpa oss att uppn\u00e5 v\u00e5ra m\u00e5l\u201d.<\/i><\/p>\n

    \n
  1. Christakis & J. Fowler, <\/i>Connected: The Surprising Power of Our Social Networks (Samh\u00f6righet: Den \u00f6verraskande kraften i v\u00e5ra sociala n\u00e4tverk<\/i><\/li>\n<\/ol>\n

    Kan vi ta steget fr\u00e5n egoist till altruist?<\/b><\/h2>\n

    Idag b\u00f6rjar alla se kopplingarna som f\u00f6renar hela v\u00e4rlden i ett enda n\u00e4tverk. Vi inser att detta n\u00e4tverk \u00e4r en naturlig skapelse av evolution, som r\u00f6r sig fr\u00e5n simplex till komplex och fr\u00e5n separation till integration. Detta n\u00e4tverk av samh\u00f6righet kr\u00e4ver ett \u00f6msesidigt ansvar \u2013 ge allt som du kan och f\u00e5 det du beh\u00f6ver \u2013 blir formeln som allt liv livn\u00e4r sig p\u00e5. S\u00e5 om m\u00e4nskligheten vill frodas, m\u00e5ste vi till\u00e4mpa denna modus operandi p\u00e5 oss sj\u00e4lva.<\/p>\n

    Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 inte varf\u00f6r detta b\u00f6r ske, utan hur. Hur kan samh\u00e4llet, eller ens en individ i samh\u00e4llet, skifta fr\u00e5n ett in\u00e5tv\u00e4nt fokus av att bara bry sig om sig sj\u00e4lv till ett mer ut\u00e5triktat fokus av att bry sig om alla? Med andra ord: Hur kan ett skifte i t\u00e4nkes\u00e4tt fr\u00e5n \u201djag\u201d till \u201dvi\u201d \u00e4ga rum? Hur kan dessutom en s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring i t\u00e4nkes\u00e4tt bli en varaktig transformation och inte bara en tillf\u00e4llig tanke?<\/p>\n

    Hur din sociala milj\u00f6 gagnar dig b\u00e4st<\/b><\/h2>\n

    S\u00e4ttet att uppn\u00e5 denna f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r genom att \u00e4ndra v\u00e5ra sociala v\u00e4rderingar. Om vi grundligt unders\u00f6ker orsakerna till v\u00e5rt beteende, kommer vi att uppt\u00e4cka att vi ganska ofta agerar p\u00e5 ett visst s\u00e4tt f\u00f6r att f\u00e5 socialt godk\u00e4nnande fr\u00e5n de omkring oss. Att uppskattas av de i v\u00e5r sociala omgivning ger oss sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och gott hum\u00f6r, medan bristen p\u00e5 uppskattning sm\u00e4rtar oss och v\u00e4cker m\u00e5nga negativa k\u00e4nslor som: nedst\u00e4mdhet, os\u00e4kerhet, skam, ilska och \u00e4nnu v\u00e4rre. Av denna anledning, medvetet eller inte, tenderar vi att anpassa oss till samh\u00e4llets uppf\u00f6randekoder och v\u00e4rderingar.<\/p>\n

    Under sin karri\u00e4r som bloggare f\u00f6r Scientific American<\/i>, skrev Maria Konnikova \u2013 psykolog och uppskattad f\u00f6rfattare \u2013 om v\u00e5rt behov av att anpassa oss till samh\u00e4llets uppf\u00f6randekoder:<\/p>\n

    \u201dVi har en tendens att bete oss helt annorlunda n\u00e4r vi r\u00e4knar med att bli betraktade \u00e4n n\u00e4r vi inte g\u00f6r det och vi \u00e4r akut lyh\u00f6rda f\u00f6r r\u00e5dande sociala sedv\u00e4njor och sociala normer\u2026 N\u00e4r vi v\u00e4ljer att g\u00f6ra n\u00e5got, borde det spela n\u00e5gon roll f\u00f6r oss om n\u00e5gon annan ser p\u00e5 eller inte? Teoretiskt \u00e4r det l\u00e4tt att h\u00e4vda att det inte borde det, att samma beteendenormer g\u00e4ller oavsett, men i praktiken g\u00f6r det oftast inte det. Detta g\u00e4ller f\u00f6r lindrigare beteenden (petar du n\u00e4san offentligt? Vad h\u00e4nder om du \u00e4r relativt s\u00e4ker p\u00e5 att ingen ser dig?) likv\u00e4l som f\u00f6r mycket viktigare beteenden (kommer du att skada n\u00e5gon, vare sig fysiskt eller p\u00e5 annat s\u00e4tt, om andra observerar din interaktion? Vad h\u00e4nder om du \u00e4r t\u00e4mligen s\u00e4ker p\u00e5 att din og\u00e4rning stannar mellan er tv\u00e5?)\u201d.<\/p>\n

    Vi kan allts\u00e5 se att en transformation av v\u00e5r milj\u00f6 \u2013 det vill s\u00e4ga en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet i stort \u2013 beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00e5stadkomma en varaktig f\u00f6r\u00e4ndring. Om samh\u00e4llet s\u00e4tter \u00f6msesidigt ansvar och att ta hand om varandra som sina h\u00f6gsta v\u00e4rderingar, kommer vi som individer att \u00e4ndras i enlighet d\u00e4rmed. N\u00e4r samh\u00e4llet v\u00e4rderar individer beroende p\u00e5 deras nytta f\u00f6r samh\u00e4llet, i vilken utstr\u00e4ckning de gynnar andra, d\u00e5 kommer naturligtvis alla att vilja g\u00f6ra samma sak, f\u00f6r att bli uppskattade. Om respekt och social status ges till dem som f\u00f6rb\u00e4ttrar det totala v\u00e4lbefinnandet i samh\u00e4llet \u2013 vare sig det \u00e4r ekonomiskt eller i n\u00e5gon annan form, d\u00e5 kommer alla att b\u00f6rja bidra till samh\u00e4llet p\u00e5 detta konstruktiva s\u00e4tt, snarare \u00e4n att v\u00e4lja den f\u00f6reg\u00e5ende \u2013 men nu ouppskattade \u2013 formen av spetskompetens inom finansierings-\u201dl\u00f6sningar\u201d \u2013 vars destruktiva konsekvenser fortfarande \u00e4r k\u00e4nnbara.<\/p>\n

    En chockerande uppt\u00e4ckt om p\u00e5verkan genom v\u00e5r sociala milj\u00f6<\/b><\/h2>\n

    Effektiviteten av milj\u00f6p\u00e5verkan bevisades f\u00f6r decennier sedan. Solomon Eliot Asch \u2013 en pionj\u00e4r inom socialpsykologi \u2013 genomf\u00f6rde 1951 en av de mest k\u00e4nda studierna inom detta \u00e4mne. Studien blev k\u00e4nd som Aschs konformitetsexperiment.<\/p>\n

    Dessa experiment visade att i genomsnitt ungef\u00e4r en tredjedel (32%) av deltagarna anpassade sig till den uppenbart felaktiga majoriteten<\/i>; medan felfrekvensen i kontrollgruppen \u2013 utan p\u00e5tryckningar att anpassa sig \u2013 var mindre \u00e4n 1%. Totalt sett gav 75% av deltagarna ett felaktigt svar p\u00e5 \u00e5tminstone en fr\u00e5ga, vilket ofta motsvarade det felaktiga svaret hos majoriteten.<\/p>\n

    Varf\u00f6r anpassade sig deltagarna s\u00e5 l\u00e4ttvindigt? I intervjuer efter experimentet sa de flesta att \u00e4ven om de inte riktigt trodde p\u00e5 majoritetens svar, gick de trots det samman med gruppen av r\u00e4dsla f\u00f6r att bli f\u00f6rl\u00f6jligade eller sedda som konstiga. Bara n\u00e5gra f\u00e5 av dem sa att de absolut trodde att gruppens svar var riktigt.<\/p>\n

    Uppenbarligen anpassar sig m\u00e4nniskor av tv\u00e5 huvudsk\u00e4l: antingen f\u00f6r att de vill passa in i gruppen (normativ p\u00e5verkan) eller f\u00f6r att de tror att gruppen \u00e4r b\u00e4ttre informerad \u00e4n de \u00e4r (informativt inflytande).<\/p>\n

    En nyare studie visar ett ganska Orwelskt begrepp: att p\u00e5verkan fr\u00e5n ens sociala milj\u00f6 \u00e4ven kan \u00e4ndra ens minnen. Forskare vid Weizmanns forskningsinstitut f\u00f6rs\u00f6kte avg\u00f6ra i vilken utstr\u00e4ckning m\u00e4nniskors minnen kan \u00e4ndras genom social manipulering.<\/p>\n

    De kom fram till att det finns <\/i>ett samband mellan de sociala delarna och minnesbearbetningsdelarna i v\u00e5r hj\u00e4rna; \u00a0speciellt att \u201dDess [samh\u00e4llets] \u2018st\u00e4mpel\u2019 kan beh\u00f6vas\u2026 f\u00f6r att ge [minnen] godk\u00e4nnande innan de laddas upp till minnesbanken. S\u00e5ledes kan social f\u00f6rst\u00e4rkning<\/i><\/b> p\u00e5verka v\u00e5ra hj\u00e4rnor att ers\u00e4tta ett starkt minne med ett falskt\u201d.<\/p>\n

    S\u00e5 vi ser allts\u00e5 hur v\u00e5r milj\u00f6 p\u00e5verkar v\u00e5ra \u00e5sikter. L\u00e5t oss nu unders\u00f6ka fr\u00e5gan ur en praktisk, pedagogisk vinkel \u2013 medias vinkel. Effekten fr\u00e5n media p\u00e5 v\u00e5ra synpunkter, \u00e4ven fysiskt p\u00e5 v\u00e5ra hj\u00e4rnor, har dokumenterats och redovisats mer \u00e4n en g\u00e5ng. Rubriker som \u201dV\u00e5ldsamma dataspel och f\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnan\u201d, \u201dNorska \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare drar tillbaka v\u00e5ldsamma spel efter attack\u201d<\/i><\/b> och \u201dMasskjutning i Tyskland f\u00e5r \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare att sluta med vuxenlistade spel\u201d, indikerar att vi \u00e4r v\u00e4l medvetna om de skadliga effekterna av v\u00e5ldsam och aggressiv media. Men, f\u00f6r allas v\u00e5r medvetenhet, media forts\u00e4tter inte bara att visa dessa st\u00f6rande bilder, utan dessutom med allt st\u00f6rre frekvens och uttrycksfullhet.<\/p>\n

    Den enklaste v\u00e4gen till blomstrande<\/b><\/h2>\n

    \u201dDet \u00e4r inte neutralitet vi efterfr\u00e5gar, utan snarare enhet, enhet genom gemensam garanti, genom \u00f6msesidigt ansvar, genom \u00f6msesidighet\u2026 Det \u00e4r detta v\u00e5rt arbete med utbildning bland v\u00e5ra ungdomar syftar till och \u00e4nnu mer s\u00e5 med de vuxna\u201d. <\/i><\/p>\n

    Martin Buber, filosof och utbildare \u2013 A Nation and a World: Essays on Current Events (En nation och en v\u00e4rld: ess\u00e4er om aktuella h\u00e4ndelser)<\/i><\/p>\n

    Mer och mer visar aktuell forskning att \u201dmin omgivning i dag \u00e4r jag i morgon\u201d. V\u00e5r milj\u00f6 formar oss som m\u00e4nniskor; och eftersom vi \u00e4r produkter av v\u00e5r milj\u00f6 m\u00e5ste varje f\u00f6r\u00e4ndring vi sj\u00e4lva vill ha, f\u00f6rst tas upp av v\u00e5r omgivning. D\u00e4rf\u00f6r, n\u00e4r vi bygger en milj\u00f6 d\u00e4r v\u00e4rdet av \u00f6msesidigt ansvar st\u00f6ds och anses lovv\u00e4rt, kommer detta v\u00e4rde att vara lovv\u00e4rt \u00e4ven i v\u00e5ra egna \u00f6gon; och med detta v\u00e4rde kommer vi alla att blomstra.<\/p>\n

    Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n

    Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.<\/p>\n

    Du hittar honom p\u00e5 Google+<\/a>, YouTube<\/a> and Twitter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    \u201d2000-talets stora projekt har bara b\u00f6rjat \u2013 att f\u00f6rst\u00e5 hur hela m\u00e4nskligheten kommer att vara st\u00f6rre \u00e4n summan av dess delar. Som ett uppvaknande barn \u00e4r den m\u00e4nskliga superorganismen p\u00e5 v\u00e4g att bli sj\u00e4lvmedveten och detta kommer verkligen att hj\u00e4lpa…<\/span><\/p>\n

    L\u00e4s mer ›<\/a><\/div>\n

    <\/p>\n","protected":false},"author":35,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[107,106,102,103,101,104,109,111,100,110,114,112,105,113,108],"class_list":["post-478","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","tag-asch-experiment","tag-asch-konformitetsexperiment","tag-citat-fran-boken-connected","tag-connected-christakis-fowler-citat","tag-james-fowler","tag-maria-konnikova","tag-martin-buber","tag-miljons-paverkan","tag-nicholas-christakis","tag-omgivningens-inflytande","tag-paverkan-av-vald-i-media","tag-paverkan-valdsamma-videospel","tag-solomon-eliot-asch","tag-vald-i-media","tag-weizmann-institute-of-science"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/478","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/35"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=478"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/478\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":659,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/478\/revisions\/659"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=478"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=478"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.michaellaitman.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=478"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}