M\u00e4nniskan har blivit en cancerliknande tum\u00f6r i naturen; med det menas att vi tar och anv\u00e4nder allting f\u00f6r egen r\u00e4kning, oavsett milj\u00f6. Men precis som cancer d\u00f6r tillsammans med organismen den attackerar, s\u00e5 kommer m\u00e4nskligheten ocks\u00e5 att g\u00f6ra det om den inte f\u00f6r\u00e4ndras och blir ett h\u00e4lsosamt organ i naturens organism.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r m\u00e4nskligheten beter sig p\u00e5 detta oansvariga och irrationella s\u00e4tt, m\u00e5ste vi ta en n\u00e4rmare titt p\u00e5 den m\u00e4nskliga naturen. Biologen Elisabet Sahtouris f\u00f6rklarar: \u201dVarje molekyl, varje cell, varje organ\u2026 har egenintresse\u201d. \u00c4nd\u00e5 betyder inte egenintresse att m\u00e4nskligheten beh\u00f6ver vara omedveten om det faktum att bibeh\u00e5llandet av v\u00e4lbefinnandet hos organismen \u2013 som hos m\u00e4nsklighetens organism \u2013 \u00e4r i ens eget intresse.<\/p>\n
Vad som skymmer denna st\u00f6rre bild \u00e4r v\u00e5r k\u00e4nsla av att ha r\u00e4tt till saker, ett narcissistiskt drag. Psykologerna Jean M. Twenge och Keith Campbell beskriver v\u00e5rt samh\u00e4lle som \u201dalltmer narcissistiskt\u201d. I deras insiktsfulla bok, The Narcissism Epidemic: Living in the Age of Entitlement<\/i>, (Den narcissistiska epidemin: Att leva i ber\u00e4ttigandets era),<\/i> talar Twenge och Campbell om \u201dden obevekliga \u00f6kningen av narcissism i v\u00e5r kultur\u201d och de problem som det orsakar. De f\u00f6rklarar: \u201dUSA lider f\u00f6r n\u00e4rvarande av en epidemi av narcissism\u2026 Fr\u00e5n 1980-talet till nu \u00f6kade narcissistiska personlighetsdrag bland studenter lika snabbt som fetma\u201d.<\/p>\n
Websters ordlista (en omfattande ordlista \u00f6ver det engelska spr\u00e5ket) definierar narcissism som \u201degoism\u201d. Detta betyder \u2013 f\u00f6r att vara r\u00e4ttfram \u2013 att vi har blivit outh\u00e4rdligt sj\u00e4lviska.<\/p>\n
Denna uppbl\u00e5sta egoism har lett oss till att utveckla en kultur av konsumism, vilket har f\u00f6rt med sig en aggressiv produktion, marknadsf\u00f6ring och konsumtion av varor och tj\u00e4nster, inte f\u00f6r att dessa produkter verkligen f\u00f6rb\u00e4ttrar v\u00e5ra liv, utan f\u00f6r att vi kan visa upp dem. Vi k\u00f6per f\u00f6r att andra k\u00f6per, eftersom vi inte vill \u201dkomma p\u00e5 efterk\u00e4lken\u201d.<\/p>\n
Denna kultur av konsumtion \u2013 driven av egoism \u2013 har f\u00e5tt alla branscher att p\u00e5skynda sin produktion, vilket har lett till ett stort \u00f6verskott som produceras i rasande takt. Resultatet \u00e4r en alarmerande f\u00f6rorening av planeten och utarmning av resurserna, bara f\u00f6r att tillgodose den aldrig sinande str\u00e4van efter v\u00e4lst\u00e5nd och social status. Men det finns en gr\u00e4ns f\u00f6r allt och vi har n\u00e4stan n\u00e5tt \u00e4nden p\u00e5 repet.<\/p>\n
Efter offentligg\u00f6randet 2011 av en rapport fr\u00e5n International Energy Agency (IEA) med titeln International Energy Outlook 2011, <\/i>ber\u00e4ttar Fatih Birol (chefsekonom p\u00e5 byr\u00e5n) f\u00f6r Fiona Harvey fr\u00e5n The Guardian<\/i>: \u201dD\u00f6rren st\u00e4ngs. Jag \u00e4r v\u00e4ldigt bekymrad \u2013 om vi inte \u00e4ndrar riktning nu p\u00e5 v\u00e5r energif\u00f6rbrukning kommer vi hamna bortom det forskarna s\u00e4ger till oss \u00e4r minimum [f\u00f6r s\u00e4kerheten]. D\u00f6rren kommer att st\u00e4ngas f\u00f6r evigt\u201d.<\/p>\n
P\u00e5 liknande vis lyder ett sammandrag fr\u00e5n Yale University: \u201dEtt utkast fr\u00e5n FN:s klimatpanel (IPCC) s\u00e4ger att det \u00e4r en 2\/3 sannolikhet att klimatf\u00f6r\u00e4ndringen orsakad av m\u00e4nniskan redan lett till en \u00f6kning av extrema v\u00e4rderf\u00f6rh\u00e5llanden. Summeringen av utkastet s\u00e4ger\u2026 att en \u00f6kning av extremt v\u00e4der\u2026 kommer att leda till en \u00f6kande andel f\u00f6rlorade liv och f\u00f6rst\u00f6rd egendom och kommer att l\u00e4mna vissa platser \u2018ytterst marginella som boplatser\u2019\u201d.<\/p>\n
M\u00e4nsklighetens brist p\u00e5 omsorg om milj\u00f6n \u00e4r redan f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r v\u00e5ra viktigaste behov \u2013 v\u00e5ra k\u00e4llor till mat och vatten. Enligt V\u00e4rldsnaturfonden (WWF): \u201d\u00d6verfiske\u2026 \u00e4r katastrofalt f\u00f6r fiskepopulationer. \u00d6ver 75% av fisket \u00e4r redan fullt utnyttjat eller \u00f6verfiskat\u201d.<\/p>\n
Orov\u00e4ckande \u00e4r ocks\u00e5 det som Ian Sample fr\u00e5n The Guardian<\/i> skriver: \u201dCirka 40% av v\u00e4rldens jordbruksmark \u00e4r allvarligt f\u00f6rs\u00e4mrad. I FN:s bed\u00f6mning av \u00e5rtusendets ekosystem, rankades markf\u00f6rst\u00f6ring som en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta milj\u00f6utmaningar, man h\u00e4vdar att markf\u00f6rst\u00f6ringen riskerar att destabilisera samh\u00e4llen, \u00e4ventyra livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen och \u00f6ka fattigdomen\u201d.<\/p>\n
Men fakta om vatten \u2013 det viktigaste \u00e4mnet f\u00f6r allt liv, \u00e4r det mest alarmerande. Ett offentligg\u00f6rande av FN:s barnfond (UNICEF) specificerar skadan och faran av att dricka f\u00f6rorenat vatten: \u201dN\u00e4stan 50% av utvecklingsl\u00e4ndernas befolkning \u2013 2,5 miljarder m\u00e4nniskor \u2013 saknar f\u00f6rb\u00e4ttrade sanit\u00e4ra anl\u00e4ggningar och mer \u00e4n 884 miljoner m\u00e4nniskor anv\u00e4nder fortfarande os\u00e4kra dricksvattenk\u00e4llor. Otillr\u00e4cklig tillg\u00e5ng till rent vatten och sanitetstj\u00e4nster, i kombination med d\u00e5lig hygienpraxis, d\u00f6dar och g\u00f6r tusentals barn sjuka varje dag och leder till utarmning och minskade m\u00f6jligheter f\u00f6r tusentals fler. Utan WASH (vatten, sanitet och hygien), \u00e4r h\u00e5llbar utveckling om\u00f6jlig\u201d.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller mat rapporterar CNN Asia Business analytiker Ramy Inocencio: \u201dV\u00e4rlden f\u00f6rst\u00f6r 30% av all mat\u2026 30% av all mat som produceras i v\u00e4rlden varje \u00e5r f\u00f6rst\u00f6rs eller f\u00f6rsvinner\u201d. I ett referat av en rapport fr\u00e5n FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation forts\u00e4tter han med att s\u00e4ga: \u201dDet \u00e4r ungef\u00e4r 1,3 miljarder ton. Det \u00e4r som om varje person i Kina, v\u00e4rldens folkrikaste land med mer \u00e4n 1,3 miljarder m\u00e4nniskor, hade ett ton mat som de bara kunde kasta i soporna\u2026 Om vi plockar i s\u00e4r den stora siffran, ser vi att m\u00e4nniskor med mest pengar \u00e4r de som sl\u00e4nger mest\u2026 Och dessa siffror kommer precis n\u00e4r vi har rapporterat om stigande livsmedelspriser i hela v\u00e4rlden under den senaste veckan\u201d. Sammanfattningsvis avslutar han: \u201dEn stor f\u00f6r\u00e4ndring i t\u00e4nkes\u00e4tt \u00e4r vad som beh\u00f6vs\u201d.<\/p>\n
Det beh\u00f6vs verkligen en f\u00f6r\u00e4ndring av t\u00e4nkes\u00e4tt. V\u00e5rt individuella \u2013 och kollektiva \u2013 t\u00e4nkes\u00e4tt m\u00e5ste \u00f6verg\u00e5 till ett av \u00f6msesidigt ansvar. I ett samh\u00e4lle som omfattar \u00f6msesidigt ansvar, kommer ingen att kasta mat i soporna s\u00e5 l\u00e4nge det finns m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden som g\u00e5r hungriga. Med \u00f6msesidigt ansvar skulle det vara liktydigt med att l\u00e5ta n\u00e5gra medlemmar av den globala familjen sv\u00e4lta, medan \u00f6vriga medlemmar \u2013 av samma familj \u2013 \u00e4ter sig feta!<\/p>\n
Michel Camdessus \u2013 tidigare verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r Internationella valutafonden (IMF) i 13 \u00e5r \u2013 f\u00f6rklarar kopplingen mellan tillst\u00e5ndet i ekonomin, tillst\u00e5ndet i milj\u00f6n och bristen p\u00e5 \u00f6msesidigt ansvar (som han ser som ursprunget till b\u00e5da kriserna): \u201dVad som \u00e4gt rum \u00e4r ett slags etiskt, globalt problem. \u00c5r efter \u00e5r har vi till\u00e5tit alla varningssignaler\u2026 till de finansiella akt\u00f6rerna att d\u00e4mpa sin finansiella aptit, att bry sig om samh\u00e4llet, bry sig om sina grannar \u2013 alla dessa principer att gl\u00f6mmas bort. Vi m\u00e5ste \u00e5teruppr\u00e4tta ett slags globalt, etiskt system vilket saknas\u2026 B\u00e5da [den ekonomiska och milj\u00f6krisen] hittar sitt ursprung i \u00f6verexploatering av naturresurser eller de ekonomiska mekanismerna. Allt detta inneb\u00e4r att vi alla m\u00e5ste t\u00e4nka om ang\u00e5ende v\u00e5r egen begreppsmodell, vi m\u00e5ste alla bli mer medvetna om att under de kommande \u00e5ren kommer vi att f\u00e5 fler ansvarsomr\u00e5den.\u201d<\/p>\n
Kort sagt, dessa ansvarsomr\u00e5den \u00e4r \u00f6msesidiga. I v\u00e5r moderna, globala, \u00f6msesidigt beroende v\u00e4rld, kan bara \u00f6msesidigt ansvar och kompletterande samarbete dra oss ur kriserna, ut ur alla problem som drabbar oss i dag.<\/p>\n
Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n
Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.<\/p>\n
Du hittar honom p\u00e5 Google+<\/a>, YouTube<\/a> and Twitter<\/a><\/p>\n Varning: \u00c4r du en narcissistisk konsument? M\u00e4nniskan har blivit en cancerliknande tum\u00f6r i naturen; med det menas att vi tar och anv\u00e4nder allting f\u00f6r egen r\u00e4kning, oavsett milj\u00f6. Men precis som cancer d\u00f6r tillsammans med organismen den attackerar, s\u00e5 kommer…<\/span><\/p>\n<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"