Under de globala oroligheterna 2011 gick miljontals m\u00e4nniskor ut p\u00e5 gatorna i m\u00e5nga l\u00e4nder p\u00e5 alla kontinenter, fr\u00e5n den Arabiska v\u00e5ren till Ockupera Wall Street-r\u00f6relsen. Varhelst den \u201dsociala stormen\u201d drog fram, genlj\u00f6d kraven p\u00e5 social r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet genom massorna (med f\u00f6rst\u00e5eliga variationer mellan l\u00e4nder och kulturer). Folk b\u00f6rjade kr\u00e4va l\u00f6sningar p\u00e5 sina problem, de ville ha f\u00f6r\u00e4ndring. Man kunde ofta inte riktigt formulera sina krav i ord, men en djup k\u00e4nsla av att vara illa behandlade drev dem att agera, g\u00e5 ut p\u00e5 gatorna och protestera, ibland med risk f\u00f6r sina liv.<\/p>\n
Varf\u00f6r d\u00f6k dessa demonstrationer upp? Varf\u00f6r vid den h\u00e4r tidpunkten? Varf\u00f6r intr\u00e4ffade de med s\u00e5dan synkronicitet, s\u00e5 att de verkade ge br\u00e4nsle till varandra? F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur saker och ting fungerar i en global era m\u00e5ste vi titta p\u00e5 m\u00e4nsklighetens tillst\u00e5nd ur ett vidare perspektiv snarare \u00e4n betrakta varje aspekt separat.<\/p>\n
Sedan den globala finanskrisens utbrott under 2008, har det blivit allt tydligare att vi befinner oss vid en historisk brytpunkt:<\/p>\n
Mot bakgrund av det ovanst\u00e5ende \u00e4r det ingen \u00f6verraskning att n\u00e4stan 40% av befolkningen lider av psykisk sjukdom.<\/p>\n
F\u00f6rr i tiden framskred m\u00e4nskligheten gradvis fr\u00e5n generation till generation i tron att deras barn skulle f\u00e5 ett b\u00e4ttre liv \u00e4n de sj\u00e4lva. Detta ingav mycket styrka och hopp. Men i dag ser inte framtiden s\u00e5 ljus ut. Det verkar som om m\u00e4nskligheten har g\u00e5tt vilse.<\/p>\n
Den prim\u00e4ra indikatorn p\u00e5 v\u00e5r nuvarande f\u00f6rvirring \u00f6ver framtiden \u00e4r den ekonomiska situationen i v\u00e4rlden. Sedan 2008 har v\u00e4rlden sk\u00e5dat och uth\u00e4rdat en l\u00e5ngvarig ekonomisk kris. \u00c4nnu v\u00e4rre \u00e4r att f\u00f6rhoppningarna om att hitta en v\u00e4g ut ur krisen verkar sm\u00e5. Nouriel Roubini \u2013 en ledande ekonom och som f\u00f6ruts\u00e5g den globala krisen \u2013 varnade under 2011 att vi skulle st\u00e5 inf\u00f6r \u201d\u00e4nnu en stor recession\u201d, att \u201dsaker och ting blir s\u00e4mre och den stora skillnaden mellan nu och f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan \u00e4r att den h\u00e4r g\u00e5ngen b\u00f6rjar den politiska ammunitionen ta slut\u201d.<\/p>\n
Aff\u00e4rsmagnaten och investeraren George Soros h\u00f6ll med n\u00e4r han fastslog: \u201dVi \u00e4r p\u00e5 randen av en ekonomisk kollaps\u201d. Liksom sir Mervyn King, den tidigare chefen f\u00f6r Bank of England, n\u00e4r han drog slutsatsen: \u201dDetta \u00e4r den allvarligaste ekonomiska kris vi har sett, \u00e5tminstone serdan 1930-talet, om inte n\u00e5gonsin\u201d.<\/p>\n
Den kontinuerliga nedg\u00e5ngen i den globala ekonomin \u00e4r oroande eftersom det handlar om mer \u00e4n v\u00e5ra pengar. Ekonomin \u00e4r inte ett neutralt n\u00e4rverk av industri, handel och bankv\u00e4sende, snarare mer \u00e4n n\u00e5got annat speglar det v\u00e5ra egna ambitioner och \u00f6nskningar, v\u00e5ra relationer och den riktning mot vilken vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. D\u00e4rf\u00f6r \u2013 som kan ses nedan \u2013 pekar en kris i ekonomin p\u00e5 ett allvarligt problem i samh\u00e4llet, n\u00e4rmare best\u00e4mt pekar det p\u00e5 ett problem inom m\u00e4nskliga relationer.<\/p>\n
Samh\u00f6righeten mellan m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden har stadigt \u00f6kat under de senaste decennierna. Globaliseringen har skapat ett fl\u00f6de av varor, tj\u00e4nster, information och m\u00e4nniskor fr\u00e5n plats till plats, vilket effektivt \u201dkrymper\u201d v\u00e4rlden till en global by. Ian Goldin \u2013 direkt\u00f6r f\u00f6r Oxford Martin School vid University of Oxford och tidigare vice ordf\u00f6rande i V\u00e4rldsbanken \u2013 konstaterade i en f\u00f6rel\u00e4slning att \u201dglobaliseringen blir alltmer komplex och denna f\u00f6r\u00e4ndring g\u00e5r allt snabbare. Framtiden kommer vara mer of\u00f6ruts\u00e4gbar\u2026 Vad som h\u00e4nder p\u00e5 en plats p\u00e5verkar mycket snabbt allt annat. Detta \u00e4r en risk f\u00f6r hela systemet\u201d.<\/p>\n
Globaliseringen har tydliggjort att vi alla \u00e4r sammanl\u00e4nkade och beroende av varandra som kugghjulen i en maskin. En h\u00e4ndelse som intr\u00e4ffar i ett omr\u00e5de p\u00e5 planeten kan inleda en dominoeffekt som skickar ut en v\u00e5gr\u00f6relse i hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
Finansmarknaden \u00e4r kanske det b\u00e4sta exemplet p\u00e5 det internationella beroendef\u00f6rh\u00e5llandet. Statsobligationer som k\u00f6ps av andra regeringar h\u00e5ller ekonomier och definitivt l\u00e4nder fast i obrytbara band. Den kinesiska regeringen till exempel, m\u00e5ste k\u00f6pa amerikanska obligationer s\u00e5 att amerikanerna kan k\u00f6pa kinesiska varor och d\u00e4rmed uppr\u00e4tth\u00e5lla Kinas snabba tillv\u00e4xt och f\u00f6rhindra att de drabbas av arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n
Ett mer aktuellt exempel p\u00e5 globalt \u00f6msesidigt beroende \u00e4r den amerikanska skuldtakskrisen. I oktober 2013, efter ett desperat d\u00f6dl\u00e4ge mellan de tv\u00e5 partierna, beh\u00f6vde USA br\u00e5dskande fastst\u00e4lla ett nytt skuldtak. Den p\u00e5g\u00e5ende politiska kampen mellan republikaner och demokrater hade f\u00e5tt dem att n\u00e4stan missa tidsfristen f\u00f6r att fastst\u00e4lla detta nya skuldtak. V\u00e4rldsekonomin blev r\u00e4dd att USA skulle sluta k\u00f6pa n\u00e4r de \u00f6verskred sitt skuldtak. F\u00f6ljaktligen reagerade b\u00f6rserna runt om i v\u00e4rlden \u00e4ngsligt. \u00c4ven om ingen riktigt f\u00f6rv\u00e4ntat sig att USA ska betala tillbaka sina enorma skulder \u2013 vilka \u00f6versteg 100% av BNP och passerade 18 biljoner dollar \u2013 v\u00e4ntade alla fortfarande \u00e4ngsligt p\u00e5 att USA skulle reda ut den politiska tvisten s\u00e5 att resten av v\u00e4rlden kunde forts\u00e4tta arbeta. F\u00f6r trots allt, om USA inte skulle leva upp till sina \u00e5taganden betr\u00e4ffande skulden, skulle tiotals miljoner arbetare v\u00e4rlden \u00f6ver vara utan arbete inom n\u00e5gra dagar.<\/p>\n
Ett annat exempel p\u00e5 det \u00f6msesidiga ekonomiska beroendet \u00e4r euroomr\u00e5dets kris, d\u00e4r starkare nordliga l\u00e4nder betalar f\u00f6r r\u00e4ddningsaktioner och r\u00e4ddningsprogram f\u00f6r sina PIIGS-l\u00e4nder (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien). \u00c4ven om det kan tyckas or\u00e4ttvist att tyska medborgare m\u00e5ste betala f\u00f6r Greklands tidigare sl\u00f6seri, var det i sanning en stor del tyska varor som grekerna k\u00f6pte och som gjorde att tyskar hade arbete och betalade skatt. Detta \u00e4r dock en tv\u00e5v\u00e4gsaff\u00e4r: Grekerna hj\u00e4lper Tyskland att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin ekonomiska styrka i utbyte mot att Tyskland r\u00e4ddar grekerna n\u00e4r det beh\u00f6vs. Detta \u00e4r \u00f6msesidigt beroende i praktiken!<\/p>\n
F\u00f6rr i tiden var v\u00e4rlden ett aggregat av isolerade delar, men n\u00e4r n\u00e4tverket av globala kontakter v\u00e4xte sig starkare hamnade vi i en ny, flyktig och of\u00f6ruts\u00e4gbar v\u00e4rld. Den v\u00e4lk\u00e4nde sociologen Anthony Giddens uttryckte den f\u00f6rvirringen kortfattat men exakt: \u201dP\u00e5 gott och ont blir vi p\u00e5drivna till en global ordning som ingen helt f\u00f6rst\u00e5r, men som vi alla k\u00e4nner effekterna av\u201d.
\nUtan att planera det har vi g\u00e5tt fr\u00e5n att oberoende ro v\u00e5ra personliga b\u00e5tar i livets hav till att tillsammans sitta i samma b\u00e5t, som Christine Lagarde, verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r IMF, har p\u00e5pekat. Och eftersom vi alla nu sitter i samma b\u00e5t \u00e4r det tydligt att vi alla \u00e4r beroende av varandra. Detta inneb\u00e4r att om inte alla \u00e4r \u00f6verens om vilken riktning vi ska segla i, kommer vi inte att kunna avancera i n\u00e5gon riktning alls, vilket framg\u00e5r av den globala avmattningen. F\u00f6rest\u00e4ll dig vad som h\u00e4nder n\u00e4r otaliga m\u00e4nniskor v\u00e4nder i otaliga riktningar p\u00e5 samma g\u00e5ng. Det uppenbara resultatet \u00e4r att vi blir f\u00f6rlamade, vilket \u00e4r det nuvarande tillst\u00e5ndet i v\u00e4rlden.<\/p>\n
Den globala v\u00e4rlden har kommit till ett v\u00e4gsk\u00e4l. Om vi inte kan l\u00f6sa ovanst\u00e5ende paradox \u2013 det vill s\u00e4ga hur individuella, isolerade delar kan samexistera sinsemellan i en samordnad och \u00f6msesidigt beroende v\u00e4rld \u2013 s\u00e5 kommer framtiden att vara of\u00f6ruts\u00e4gbar, os\u00e4ker.<\/p>\n
Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n
Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.<\/p>\n
Du hittar honom p\u00e5 Google+<\/a>, YouTube<\/a> and Twitter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5r 2011 \u2013 M\u00e4nsklighetens v\u00e4ndpunkt Under de globala oroligheterna 2011 gick miljontals m\u00e4nniskor ut p\u00e5 gatorna i m\u00e5nga l\u00e4nder p\u00e5 alla kontinenter, fr\u00e5n den Arabiska v\u00e5ren till Ockupera Wall Street-r\u00f6relsen. Varhelst den \u201dsociala stormen\u201d drog fram, genlj\u00f6d kraven p\u00e5 social…<\/span><\/p>\n