M\u00e5nga studier i kriminologi skapar tvivel om f\u00e4ngelsestraffens effektivitet som ett medel f\u00f6r att f\u00f6rebygga brottslighet. Av denna anledning \u00e4r inflytandet f\u00e4ngelser har p\u00e5 intagna \u2013 s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller avskr\u00e4ckande och rehabilitering \u2013 ett \u00e4mne som kr\u00e4ver verkligt nyt\u00e4nkande. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt nu d\u00e5 m\u00e5nga l\u00e4nder upplever en \u00f6kning av brottsligheten, b\u00e5de i antalet incidenter och i allvarlighetsgrad. Dessutom visar data att de flesta f\u00e5ngar som avtj\u00e4nat sina f\u00e4ngelsestraff f\u00f6rr eller senare \u00e5terv\u00e4nder f\u00f6r liknande anklagelser.<\/p>\n
Det finns m\u00e5nga orsaker till den \u00f6kande brottsligheten, men de har alla en gemensam n\u00e4mnare: v\u00e5rt samh\u00e4lles of\u00f6rm\u00e5ga att ge en ordentlig utbildning om att vara m\u00e4nniska, hur man kan vara human. \u00c5 ena sidan uts\u00e4tts v\u00e5ra barn f\u00f6r brott, v\u00e5ld, aggressivt beteende och konkurrens vid en mycket ung \u00e5lder. \u00c5 andra sidan f\u00f6rsummas k\u00e4rnv\u00e4rdena av de institutioner som laddats f\u00f6r att utbilda v\u00e5ra barn och de fokuserar i st\u00e4llet felaktigt p\u00e5 betyg och prov.
\nF\u00f6r\u00e4ldrar bidrar till detta felaktiga fokus genom att fr\u00e5ga (oftast n\u00e4r barnet kommer hem): \u201dHur var det i skolan? Vad l\u00e4rde du dig? Hur gick provet?\u201d Med andra ord \u00e4r betyg det som \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ldrarna bekymrar sig mest \u00f6ver.
\nF\u00f6rutom pressen fr\u00e5n betyg och prov, \u00e4r v\u00e5ra barn ocks\u00e5 under ett konstant socialt tryck. De m\u00e5ste klara av h\u00e5rd konkurrens, k\u00e4mpa med social status, avund, lust, v\u00e5ld och droger \u2013 fenomen vi behandlar som \u201dn\u00f6dv\u00e4ndigt ont\u201d. Men \u00e4r de verkligen det?<\/p>\n
T\u00e4nk om vi i st\u00e4llet f\u00f6r prov och betyg fokuserade p\u00e5 att utbilda v\u00e5ra ungdomar i att vara m\u00e4nniska, hur man \u00e4r human? Hur skulle det vara om det prim\u00e4ra m\u00e5let f\u00f6r v\u00e5ra barn var att bli f\u00f6rebilder i undervisningen, bra personer som vet hur man kommunicerar med andra p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, som vet skillnaden mellan r\u00e4tt och fel, bra och d\u00e5ligt?<\/p>\n
\u00c4r det h\u00e4r vi g\u00e5tt fel? Kan det vara s\u00e5 att vi inte uppfostrar barn att vara humana fr\u00e5n den stund de f\u00f6ds? \u00c4r det m\u00f6jligt att de inte blivit undervisade i att l\u00f6sa problem i familjen och d\u00e4rmed inte f\u00e5r n\u00f6dv\u00e4ndiga verktyg och kunskap som kommer att gynna deras barn, n\u00e4sta generation?<\/p>\n
Alltf\u00f6r ofta h\u00f6r vi om barn som misshandlas fysiskt av sina f\u00f6r\u00e4ldrar, fast k\u00e4nslom\u00e4ssiga \u00f6vergrepp \u00e4r vanligare men rapporteras s\u00e4llan. Den logiska slutsatsen \u00e4r att dessa barn kommer att vara d\u00e5ligt f\u00f6rberedda f\u00f6r att bli f\u00f6r\u00e4ldrar sj\u00e4lva, om de inte f\u00e5r goda exempel fr\u00e5n andra h\u00e5ll, till exempel genom en utbildning d\u00e4r de f\u00e5r l\u00e4ra sig hur man ska vara bra f\u00f6r\u00e4ldrar, l\u00e4ra sig att f\u00f6rst\u00e5 hur barn \u00e4r och hur de ska behandlas. \u00c4ven de b\u00e4sta f\u00f6r\u00e4ldrar finner det sv\u00e5rt att tillhandah\u00e5lla goda exempel f\u00f6r sina barn.<\/p>\n
I dagens hem v\u00e4xer barn upp med att se v\u00e5ldsamma filmer och TV-serier, de spelar ofta dataspel med historier om v\u00e5ldsamma brott och sexuella \u00f6vergrepp. I skolan finner de sig sj\u00e4lva i en skoningsl\u00f6s omgivning som hotar deras personliga s\u00e4kerhet, d\u00e4r de starkaste \u00e4r mer framg\u00e5ngsrika och d\u00e4r de till slut blir d\u00f6mda efter sina betyg.<\/p>\n
Och dessutom \u00e4r bra betyg inte nog. De m\u00e5ste ha b\u00e4ttre <\/i>betyg \u00e4n sina kamrater f\u00f6r att bli respekterade och uppskattade. Det \u00e4r s\u00e5 framg\u00e5ng m\u00e4ts i dagens skolsystem. De som \u00e4r f\u00f6dda med naturliga talanger l\u00e4r sig att anv\u00e4nda de talangerna mot andra, utifr\u00e5n de exempel de ser. De svagare anv\u00e4nder sin list och artighet f\u00f6r att kompensera f\u00f6r sin relativa brist p\u00e5 talang. Till synes v\u00e4luppfostrade \u2013 men egentligen inte \u2013 l\u00e4r de sig helt enkelt att veta sina gr\u00e4nser och beh\u00e4rskar konsten att f\u00e5 det de vill, inom gr\u00e4nserna f\u00f6r samh\u00e4llets lagar, men \u00e4nd\u00e5 lika upps\u00e5tligt.<\/p>\n
V\u00e5ra barn v\u00e4xer upp i ett tomrum. Samh\u00e4llets m\u00f6nster och regler formar st\u00e4ndigt v\u00e5ra barn och som s\u00e5dant b\u00e4r samh\u00e4llet det st\u00f6rsta ansvaret f\u00f6r hur v\u00e5ra barn blir. Samh\u00e4llets \u201daxlar\u201d b\u00e4r den kollektiva vikten av n\u00e4sta generation.<\/p>\n
Vi har inte r\u00e5d att forts\u00e4tta f\u00f6rsumma det viktigaste i livet: att l\u00e4ra sig att vara goda m\u00e4nniskor i ett gott samh\u00e4lle. Till exempel utbildar vi inte m\u00e4nniskor om hur man ska vara bra makar och hur man h\u00e5ller sig frisk, om familjeliv, om vi inte g\u00f6r det kommer familjer att forts\u00e4tta falla s\u00f6nder. Vi l\u00e4r inte m\u00e4nniskor hur man relaterar till andra, vi m\u00e5ste ge dem k\u00e4nslan att de \u00e4r en del av ett integrerat samh\u00e4lle d\u00e4r alla \u00e4r beroende av varandra. Varje person, i varje samh\u00e4lle, som inte k\u00e4nner \u00f6msesidigt beroende kommer att agera genom egoistiska drifter och d\u00e4rmed g\u00f6ra vad som \u00e4r bra f\u00f6r den sj\u00e4lv, \u00e4ven om det \u00e4r olagligt och \u00e4ven om han eller hon vet att straff v\u00e4ntar efter\u00e5t. S\u00e5dana m\u00e4nniskor \u00e4r farligt oh\u00e4mmade p\u00e5 grund av att de inte f\u00e5tt r\u00e4tt f\u00f6red\u00f6me.<\/p>\n
I vilket egoistiskt samh\u00e4lle som helst \u2013 f\u00f6r n\u00e4rvarande v\u00e5rt samh\u00e4lle \u2013 kan alla g\u00f6ra vad han eller hon vill, s\u00e5 l\u00e4nge det inte bryter mot lagen, s\u00e5 l\u00e4nge skadan h\u00e5ller sig inom de gr\u00e4nser som samh\u00e4llet satt upp. Men i ett integrerat samh\u00e4lle styr en helt annan lag. I ett integrerat samh\u00e4lle m\u00e5ste en person ge, vara integral och vara medveten om de f\u00f6rbindelser som finns med alla. F\u00f6rst n\u00e4r dessa villkor \u00e4r uppfyllda kan samh\u00e4llets medborgare kallas \u201dlaglydiga\u201d.<\/p>\n
Denna lag av allm\u00e4nt deltagande kallas \u201d\u00f6msesidigt ansvar\u201d eftersom villkoret att vara integral kr\u00e4ver att alla \u00e4r varandras garanter. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi m\u00e5ste visa alla hur dessa lagar fungerar. Vi ser att naturen, ekologi och allt annat som h\u00e4nder i v\u00e5r integrerade, globala v\u00e4rld driver oss att bli partners. Men vi \u00e4r inte redo att m\u00f6ta detta villkor av \u00f6msesidigt ansvar eftersom vi \u00e4nnu inte har f\u00e5tt den utbildning som g\u00f6r det m\u00f6jligt. Detta \u00e4r k\u00e4llan till alla v\u00e5ra bekymmer.<\/p>\n
Genom integrerande utbildning kan vi hindra m\u00e4nniskor fr\u00e5n att bryta mot lagen. Som en del av integrerande utbildning kan vi inpr\u00e4gla modeller av goda f\u00f6rbindelser som l\u00e4rs ut i skolan, \u00e4ven p\u00e5 f\u00f6rskoleniv\u00e5. Till exempel kommer barnen i st\u00e4llet f\u00f6r att sitta i rader av bord framf\u00f6r en l\u00e4rare att sitta i cirkel och kommunicera med varandra och l\u00e4ra sig att f\u00f6rst\u00e5 varandra. De kommer att experimentera med att h\u00f6ja sig \u00f6ver sina egon f\u00f6r att f\u00f6renas och bilda en grupp. Detta kommer att likna en elitenhet eller ett idrottslag d\u00e4r alla m\u00e5ste f\u00f6renas och f\u00f6rst\u00e5 varandra f\u00f6r att lyckas, vilket \u00e4r att n\u00e5 framg\u00e5ng endast genom gemensamma anstr\u00e4ngningar och n\u00e4ra f\u00f6rbindelse.<\/p>\n
Vi m\u00e5ste l\u00e4ra m\u00e4nniskor att vara sina egna poliser. De m\u00e5ste veta vad som kr\u00e4vs av dem f\u00f6r att leva framg\u00e5ngsrikt i en integrerad v\u00e4rld. Att \u00f6va praktiskt p\u00e5 vad de l\u00e4r sig, kommer att g\u00f6ra de r\u00e4tta handlingarna till en vana, en andra natur. Varje ovanlig h\u00e4ndelse i det integrerade klassrummet kommer att \u201dbehandlas\u201d i en domstolsliknande diskussion. I skenr\u00e4tteg\u00e5ngar kommer barnen sj\u00e4lva att avg\u00f6ra vad som var r\u00e4tt och vad som var fel genom att presentera alla argument i fr\u00e5gan \u2013 f\u00f6rst p\u00e5 ett s\u00e4tt och sedan ett annat. Genom denna process av granskning fr\u00e5n alla h\u00e5ll kommer alla inblandade att bli ber\u00f6rda och personligt p\u00e5verkade, f\u00e5 intryck bortom den tidigare s\u00e5 sn\u00e4va synen p\u00e5 \u201djaget\u201d. Tills v\u00e5ra barn mognar genom denna process, kan de inte kallas utbildade i ordets r\u00e4tta bem\u00e4rkelse.<\/p>\n
Utbildning i ordets r\u00e4tta bem\u00e4rkelse inneb\u00e4r att ett barn tar emot och upplever exempel fr\u00e5n situationer i verkliga livet. Integralt kommer detta att ske genom diskussioner, domstolsf\u00f6rhandlingar och rollspel. Det kommer att finnas en domare, en advokat, en \u00e5klagare och en jury. Hela processen kommer att filmas och barnen kommer senare att se p\u00e5 videon och analysera sina beteenden.<\/p>\n
Genom att alla deltar i diskussionen tillsammans med rollf\u00f6r\u00e4ndringar och scenrekonstruktioner kommer barnen att snabbt uppt\u00e4cka hur deras synpunkter kan f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 bara en kort stund. Detta skapar en mycket berikande process som ger barnen m\u00f6jlighet att \u201dabsorbera\u201d flera olika roller och karakt\u00e4rer. P\u00e5 detta s\u00e4tt l\u00e4r de sig att f\u00f6rst\u00e5 andra, \u00e4ven om deras synpunkter \u00e4r motsatta. Detta \u00e4r viktigt, eftersom barnen upplever \u201dsaken\u201d fr\u00e5n b\u00e5da sidor \u2013 \u00a0f\u00f6rst fr\u00e5n svarandens sida och sedan fr\u00e5n \u00e5klagarens sida \u2013 kan han eller hon f\u00f6rst\u00e5 att det mycket v\u00e4l kan finnas en annan \u00e5sikt som \u00e4r totalt motsatt den egna, men fortfarande \u00e4nd\u00e5 vara g\u00e4llande.<\/p>\n
Som en del av den integrerande utbildningen kommer barnen ocks\u00e5 att g\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga utflykter och studiebes\u00f6k till platser som banker, sjukhus, fabriker, plantskolor och till och med f\u00e4ngelser. Genom dessa bes\u00f6k kommer de att se hur m\u00e4nniskor arbetar och vad som motiverar dem.<\/p>\n
Dessa studiebes\u00f6k kommer ocks\u00e5 att analyseras i enlighet med syftet f\u00f6r bes\u00f6ket. \u00c4ven h\u00e4r kommer barnen att l\u00e4ra sig att hela v\u00e4rlden \u00e4r sammanl\u00e4nkad, att alla skapar n\u00e5got f\u00f6r alla andra. P\u00e5 detta s\u00e4tt kommer de att vidga sina vyer.<\/p>\n
Om vi b\u00f6rjar l\u00e4ngst bak och ger v\u00e5ra barn integrerande utbildning och framh\u00e4rdar med detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt genom hela deras skoltid, kommer vi alla att n\u00e4rma oss ett balanserat samh\u00e4lle, ett gott samh\u00e4lle d\u00e4r var och ens personliga s\u00e4kerhet kommer att s\u00e4kerst\u00e4llas. Vi kommer inte att frukta att skicka v\u00e5ra barn till skolan eller l\u00e5ta dem ge sig ut p\u00e5 kv\u00e4llarna.<\/p>\n
Ett integrerat samh\u00e4lle \u00e4r ett som alltid t\u00e4nker p\u00e5 alla \u2013 en \u00f6msesidighet d\u00e4r alla har f\u00f6rdelar, olikt ett demokratiskt samh\u00e4lle som fokuserar p\u00e5 individen och h\u00e4vdar att en enskild person kan g\u00f6ra vad han eller hon vill s\u00e5 l\u00e4nge det inte \u00e4r skadligt och s\u00e5 l\u00e4nge verksamheten inte orsakar anarki. I ett integrerat samh\u00e4lle m\u00e5ste d\u00e4remot allas b\u00e4sta komma f\u00f6rst, f\u00f6re individuella, egoistiska ber\u00e4kningar.<\/p>\n
Rehabilitering \u00e4r ofta accepterat som en av anledningarna till att f\u00e4ngsla de som brutit mot samh\u00e4llets lagar, tillsammans med avskr\u00e4ckande och straff. \u00c4nd\u00e5 har inga betydande insatser gjorts f\u00f6r att uppn\u00e5 den f\u00f6rb\u00e4ttringen, att v\u00e4nda lagbrytare till goda medborgare. S\u00e5ledes \u00e4r f\u00e4ngslande antingen en fr\u00e5ga om bestraffning eller en fr\u00e5ga om skydd av allm\u00e4nheten, beroende p\u00e5 situation.<\/p>\n
Vidare visar studier att majoriteten av dem som tillbringar tid i f\u00e4ngelse s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer tillbaka, oftast p\u00e5 liknande anklagelser. Och f\u00f6r alltf\u00f6r m\u00e5nga blir f\u00e4ngelset ett s\u00e4tt att leva, trots skandal\u00f6sa f\u00f6rh\u00e5llanden och brist p\u00e5 v\u00e4rdighet. Detta v\u00e4cker fr\u00e5gan: \u00c4r straff i sig sj\u00e4lv ett godtagbart sk\u00e4l f\u00f6r f\u00e4ngelse, eller \u00e4r samh\u00e4llet skyldigt att tillhandah\u00e5lla ett s\u00e4tt f\u00f6r f\u00e5ngar att korrigeras som m\u00e4nniskor enligt lagarna f\u00f6r ett integrerat samh\u00e4lle? Vad \u00e4r f\u00e4ngelsets r\u00e4tta uppgift?<\/p>\n
I det avl\u00e4gsna f\u00f6rflutna fanns det l\u00e4nder d\u00e4r f\u00e4ngslande aldrig inf\u00f6rdes p\u00e5 grund av att medborgarna visste att det inte var till n\u00e5gon nytta. Till exempel fick en person som ertappades med att stj\u00e4la i st\u00e4llet arbeta f\u00f6r att betala av brottet. Varje brott hade sitt l\u00e4mpliga korrigerande straff, men aldrig f\u00e4ngelse. Men inte heller denna metod kommer att uppn\u00e5 m\u00e5let. Om vi verkligen vill f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5r situation till det b\u00e4ttre, m\u00e5ste vi f\u00f6rst\u00e5 att den korrigering som beh\u00f6vs inte sker genom straff eller materiella angel\u00e4genheter utan snarare genom utbildning, vare sig det \u00e4r innanf\u00f6r eller utanf\u00f6r f\u00e4ngelsemurarna.<\/p>\n
Detta \u00e4r anledningen till varf\u00f6r f\u00e4ngelser m\u00e5ste bli skolor. Under sin lediga tid m\u00e5ste intagna utbildas, de m\u00e5ste l\u00e4ra sig psykologi och historia och viktigast av allt, de m\u00e5ste l\u00e4ra sig vad det inneb\u00e4r att vara m\u00e4nniska. Genom integrerande utbildning kommer de att b\u00f6rja se hur v\u00e5r v\u00e4rld \u00e4r sammanl\u00e4nkad, de kommer att l\u00e4ra sig naturen hos de f\u00f6rbindelser som existerar bland alla. Just d\u00e4rf\u00f6r att intagna \u00e4r under f\u00e4ngelsets v\u00e5rd och auktoritet m\u00e5ste de g\u00e5 igenom ett intensivt utbildningsprogram, ett som \u00e4r avsett f\u00f6r ett lyckat \u00e5terintr\u00e4de i v\u00e5r globala, sammanl\u00e4nkade och \u00f6msesidigt beroende v\u00e4rld.<\/p>\n
M\u00e4nskliga drag delas in i tv\u00e5 huvudgrupper: interna, som vi f\u00e5r vid f\u00f6dseln genom \u00e4rftlighet, och externa som vi f\u00f6rv\u00e4rvat genom utbildning, milj\u00f6n, media och samh\u00e4llet i stort. Ingen grupp beror p\u00e5 individen, \u00e4ven om b\u00e5da formar ens personlighet och best\u00e4mmer ens \u00f6de. D\u00e4rf\u00f6r kan en f\u00e5nge inte dra nytta av sina positiva egenskaper eftersom f\u00e4ngelsemilj\u00f6n inte ger n\u00e5got st\u00f6d i form av goda exempel.<\/p>\n
Ramen f\u00f6r rehabilitering m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndras drastiskt. I denna nya ram kommer till exempel intagna att delas in i grupper om 15-20 st med en ledande psykolog, i uppdrag att arbeta med dem och organisera dem. De kommer att titta p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar och delta i gemensamma diskussioner om s\u00e5dana \u00e4mnen som: strukturen av det m\u00e4nskliga samh\u00e4llet, strukturen av den m\u00e4nskliga varelsen, m\u00e4nskliga relationer, m\u00e4nniskans psykologi, v\u00e5r natur i enlighet med v\u00e5r verklighetsuppfattning och v\u00e5rt beteende gentemot varandra, egot som alltid styr oss och hur vi kan se p\u00e5 oss sj\u00e4lva fr\u00e5n sidan, med konstruktiv kritik.<\/p>\n
Varje intern m\u00e5ste bli en bra psykolog, en som f\u00f6rst\u00e5r sig sj\u00e4lv och kan se v\u00e4rlden fr\u00e5n olika vinklar. Efter frisl\u00e4ppande kan en intern som f\u00e5tt s\u00e5dan utbildning bli instrukt\u00f6r i integrerande utbildning f\u00f6r unga, eftersom han eller hon har upplevt den negativa v\u00e4gen och har f\u00f6r\u00e4ndrats i f\u00e4ngelset. V\u00e4l ute ur f\u00e4ngelset blir en s\u00e5dan person en tillg\u00e5ng f\u00f6r samh\u00e4llet p\u00e5 grund av den f\u00f6rv\u00e4rvade f\u00f6rm\u00e5gan att djupt sympatisera med b\u00e5da sidor av livet. Detta skapar en mycket speciell person, som nu \u00e4r en positiv och gynnsam faktor i samh\u00e4llet.<\/p>\n
S\u00e5ledes \u00e4r en intern som tr\u00e4nar f\u00f6r att bli en integrerande pedagog inte l\u00e4ngre en vanlig m\u00e4nniska. Under tr\u00e4ningsprocessen blir han eller hon en speciell individ och det \u00e4r s\u00e5 utbildningen ska organiseras och ledas. Framg\u00e5ngsrikt slutf\u00f6rande av utbildningen \u00e4r den fr\u00e4msta f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r frigivning.<\/p>\n
Efter frisl\u00e4ppande kommer internen att f\u00f6rmedla till andra vad han eller hon l\u00e4rt sig, tj\u00e4na som ett gott exempel p\u00e5 den integrerande metoden. Utexaminerade kommer att ansluta sig till personalen p\u00e5 anl\u00e4ggningar f\u00f6r ungdomsbrottslighet, d\u00e4r de kommer att ha m\u00f6jlighet att under kommande sex m\u00e5nader visa om de kan utbilda brottslingar eller inte, f\u00f6r\u00e4ndra dem och st\u00e4lla dem uppr\u00e4tt.<\/p>\n
Sammanfattningsvis kommer varje intagen under f\u00e4ngelsetiden att genomg\u00e5 obligatorisk tr\u00e4ning i integrerande utbildning. I sj\u00e4lva verket \u00e4r en s\u00e5dan tr\u00e4ning inte bara till f\u00f6r f\u00e5ngar, alla m\u00e5ste s\u00e5 sm\u00e5ningom genomg\u00e5 denna tr\u00e4ning. Det kommer annars, utan denna tr\u00e4ning, vara om\u00f6jligt att korrigera n\u00e5gra av de kriser vi f\u00f6r n\u00e4rvarande upplever inom utbildning, ekonomi eller i familjen. Som aldrig f\u00f6rr upplever vi en psykisk kris och en h\u00e4lsokris, med en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande \u00f6kning av drogmissbruk, depression och f\u00f6rtvivlan. S\u00e5 l\u00e4nge vi misslyckas med att bryta de egoistiska intressen som tj\u00e4nar p\u00e5 dessa globala, sociala kriser, kommer vi inte att se ett slut p\u00e5 dem.<\/p>\n
F\u00e4ngelser kan tj\u00e4na som bra exempel f\u00f6r resten av v\u00e4rlden. Om vi lyckas i f\u00e4ngelser kommer vi ocks\u00e5 att lyckas med vad som f\u00f6r oss verkar vara ett \u201dnormalt\u201d samh\u00e4lle. M\u00e5let med att v\u00e4nda f\u00e4ngelser till motsvarande universitet f\u00f6r att \u201dbygga\u201d m\u00e4nniskor \u00e4r inget annat \u00e4n en revolution inom social perception. Kriterierna f\u00f6r ungdomar och vuxna, m\u00e4n och kvinnor \u00e4r alla desamma. Oavsett vilket brott som beg\u00e5s beh\u00f6ver g\u00e4rningsmannen bara k\u00e4nna, f\u00f6rst\u00e5 och se sig sj\u00e4lv som en integrerad och \u00f6msesidigt beroende del av omgivningen. Detta \u00e4r grunden f\u00f6r f\u00e5ngens fortsatta v\u00e4xande.<\/p>\n
Genom att tillk\u00e4nnage och fr\u00e4mja de intagnas framg\u00e5ng i media, kommer samh\u00e4llet i stort att se vad det beh\u00f6ver f\u00f6r att korrigera sig sj\u00e4lvt. P\u00e5 detta s\u00e4tt kommer alla l\u00e4ra sig att det inte \u00e4r s\u00e5 stor skillnad mellan dem p\u00e5 \u201dinsidan\u201d och de p\u00e5 \u201dutsidan\u201d. Detta beror p\u00e5 att n\u00e4r det g\u00e4ller lagar i v\u00e4rlden, naturens lagar, ekologi och m\u00e4nskliga relationer, \u00e4r vi alla brottslingar. Alla \u00e4r skyldiga till vad som h\u00e4nder i v\u00e4rlden. Det finns inga offer h\u00e4r, vi har alla samma ansvar b\u00e5de f\u00f6r det goda och det onda.<\/p>\n
Vi lever i en integrerad v\u00e4rld som nu visar sig som rund, utan b\u00f6rjan eller slut. S\u00e5 det finns ingen s\u00e4rskild att skylla p\u00e5. Alla negativa fenomen vi nu konstaterar i det m\u00e4nskliga samh\u00e4llet orsakas av alla. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi alla uppn\u00e5 karakt\u00e4ren av ett enhetligt, integrerat samh\u00e4lle, vi m\u00e5ste alla b\u00f6rja relatera annorlunda till oss sj\u00e4lva, till andra och till naturen \u2013 vilken skapade oss och \u00e4ven allt annat.<\/p>\n
Skrivet av Michael Laitman<\/b><\/p>\n
Michael Laitman \u00e4r en global t\u00e4nkare, som brinner f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att l\u00f6sa de mest angel\u00e4gna fr\u00e5gorna i v\u00e5r tid. Han \u00e4r grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik. Hemligheten om varf\u00f6r brottsligheten \u00f6kar M\u00e5nga studier i kriminologi skapar tvivel om f\u00e4ngelsestraffens effektivitet som ett medel f\u00f6r att f\u00f6rebygga brottslighet. Av denna anledning \u00e4r inflytandet f\u00e4ngelser har p\u00e5 intagna \u2013 s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller avskr\u00e4ckande och rehabilitering \u2013 ett…<\/span><\/p>\n
\nDu hittar honom p\u00e5 Google+<\/a>, YouTube<\/a> and Twitter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"