Dr Michael Laitman För att förändra världen – förändra människan

Återkoppling till artikeln i New York Times, “Vad vi judar är skyldiga världen”

Jag har fått många kommentarer via e-post om mina artiklar i The New York Times, “Vilka är ni, Israels folk?” och den senaste “Vad vi judar är skyldiga världen”. Jag är glad över att dessa artiklar berört så många av er och kommer att göra mitt bästa för att svara er alla. Lämna gärna dina kommentarer och tankar här så svarar jag gladeligen på dem alla.

Artikelns hela text på svenska:

Vad judarna är skyldiga världen

Att köpa vår väg till Himlen

Årets heligaste dag för judar är yom kippur (försoningsdagen), då de fastar och ber. En viktig del av bönen är att läsa profeten Jonas bok. Intressant är att många observanta judar tror att köpa förmånen att läsa boken kommer att göra dem framgångsrika under resten av året.

Naturligtvis har bara de rikaste i samhället råd att konkurrera om det. Summorna varierar beroende på välstånd i samhället, och i vissa fall säljs förmånen för en bra bit över en halv miljon dollar.

Att knäcka koden

Vad folk inte är medvetna om, är dock den verkliga anledningen till varför Jonas bok är så viktig. Kabbalister bestämde att denna läsning är årets viktigaste eftersom den i detalj beskriver koden för att rädda mänskligheten, och detta är, i kabbalisters ögon, viktigare än något annat.

Jonas berättelse är speciell därför att den talar om en profet som först försökte att kringgå sitt uppdrag, men slutligen ångrade sig. En annan speciell aspekt av Jonas berättelse är att hans uppdrag inte var att förmana Israels folk, utan att rädda staden Nineve, vars befolkning inte var judisk. I ljuset av dagens prekära tillstånd i världen, borde vi ta en närmare titt på den här historien och dess betydelse för var och en av oss.

Att anta uppdraget eller fly undan

Gud beordrar Jona att berätta för folket i Nineve, som blev väldigt elaka mot varandra, att korrigera relationerna mellan dem om de vill överleva. Men Jona flydde från sitt uppdrag och drog till havs i ett försök att undkomma Guds befallning.

Liksom Jona, har vi judar undgått vårt uppdrag under de senaste 2 000 åren. Men vi har inte råd att fortsätta kringgå det. Vi har en uppgift som fördes vidare till oss när Abraham förenat oss till en nation baserad på kärlek till andra och det är vår plikt att vara en förebild av enhet för resten av världen. Abraham ville förena hela mänskligheten, men på den tiden kunde han bara etablera en liten grupp. (För mer om det se min artikel; “Vilka är ni, Israels folk”, publicerad 20 september 2014 i The New York Times.)

Den gruppen, Israels folk närmare bestämt, måste fortfarande bli en förebild för världen. Rav Avraham Itzhak HaCohen Kook (Raiah), den förste chefsrabbinen i Israel, uttryckte det poetiskt i sin bok Orot Kodesh (Heliga Ljus): “Eftersom vi förstördes av ogrundat hat, och världen förstördes med oss, kommer vi att återuppbyggas av ogrundad kärlek och världen kommer att återuppbyggas med oss.”

Sova under stormen

I berättelsen får Jonas flykt med båt från sitt uppdrag havet att ryta och nästan sänka farkosten. Vid stormens höjdpunkt gick Jona för att sova och själv undvika turbulensen och lämnar sjömännen att klara sig själva. Så småningom börjar de misstänka att någon bland dem var orsaken till stormen. De drog lott och upptäckte att det var Jona, den ende juden ombord.

På många sätt liknar Jonas skepp dagens värld: den har blivit en global by, som om vi alla är i en båt och havet omkring oss rasar. Och sjömännen — hela mänskligheten — skyller alla problem på judarna ombord.

Liksom Jona verkar vi sova. Även om vi börjar vakna upp till förekomsten av hat mot oss, har vi ännu inte insett att undvikande av vårt uppdrag, precis som hos Jona, är orsak till hatet. Om vi inte vaknar upp snart kommer sjömännen att kasta oss överbord, som de gjorde med Jona. Med Rav Yehuda Ashlags ord, författare av Sulam (Stegen), en tolkning av boken Zohar: “Det åligger den israeliska nationen att kvalificera sig själv och resten av människorna i världen… att utvecklas till att anta detta sublima arbete av kärlek till andra” (“Arvut” (ömsesidig garanti)).

Uppvaknandets signal

Sjömännen på Jonas båt gör ett desperat försök att lugna havet och utifrån Jonas order kastar de honom överbord. När han är i vattnet lugnar sig stormen genast, men en val kommer och sväljer Jonas. I tre dagar och tre nätter begrundade han i dess buk. Han ber för sitt liv och lovar att utföra sitt uppdrag.

Liksom Jona, bär var och en av oss inombords något som rör upp världen. Vi, Israels folk, bär en metod för att uppnå fred genom förbindelse. Enhet är själva roten till vår existens. Detta DNA är vad som gör oss till ett folk, och i dag måste vi återuppväcka det eftersom varhelst vi går, destabiliserar denna outnyttjade kraft världen omkring oss, för att tvinga oss att förenas.

Enheten mellan oss kommer att inspirera, även tvinga, resten av nationerna att följa efter, precis som den aktuella separationen mellan oss projicerar separation hos hela mänskligheten. Detta är orsaken till alla våra bekymmer, inklusive antisemitism. När vi förenas, kommer det att förse mänskligheten med den energi som krävs för att uppnå världsomfattande enhet, där alla människor lever “som en människa med ett hjärta.” Så den enda frågan är om vi tar vårt ansvar, eller föredrar att bli kastade överbord, bara för att därefter gå med på att utföra vårt uppdrag.

Faktum är att om vi vill få slut på våra bekymmer och bli av med antisemitismen, om vi önskar att vända dömande till barmhärtighet och ha ett tryggt och lyckligt liv, måste vi förenas och bli ett föredöme för enhet till alla nationer. Det är så vi kommer att skapa fred och ro i världen. Annars kommer nationernas hat mot oss att fortsätta växa. Nu kan vi se varför människor är så villiga att betala så mycket för förmånen att få läsa Jonas bok under Yom Kippur.

Jag skulle vilja avsluta denna essä med ett annat citat från Rav Kook (Raiah): “All oro i världen kommer bara för Israel. Nu uppmanas vi att genomföra en stor uppgift, villigt och uppmärksamt: att bygga oss själva och hela den förstörda världen tillsammans med oss” (Igrot [Bokstäver]).

Michael Laitman är professor i ontologi, fil dr i filosofi och kabbala, och MSc i medicinsk biocybernetik. Han var Rav Baruch Ashlags (RABASHs) främste lärljunge. Prof. Laitman har skrivit över 40 böcker, översatta till dussintals språk och han är en eftersökt talare. För ytterligare information om Michael Laitman, besök: www.michaellaitman.com.

Publicerad i Nyheter